torsdag 13 februari 2014

Skulden 4

Då så...har jag hittat ett "modernt" namn för vad som så här långt i efterhand kan beskriva Yngsjöfallets huvudperson Anna Månsdotter och hennes son Per Nilssons relation... Folie a deux... uppslaget hittade jag på FFI´s hemsida, och vad wikipedia skriver om detta tillstånd tycker jag stämmer ganska bra in på Anna Månsdotter och hennes son´s relation, så som den framstår i Yngve Lyttkens bok... på wikipedia står om folie a deux: "Namnet betyder "två personers vansinne" d.v.s. två personer delar samma vanföreställningar. Dessa personer har nära känslomässiga band, tillhör vanligen samma familj ----- I allmänhet är den ena personen "den primära patienten" som har en äkta psykos, och den andra personen har påverkats av sin dominerande, mer störda släkting.---- Om de störda personerna separeras kvarstår vanföreställningarna hos den som initialt var psykotisk, medan den andra personen kan bli symptomfri utan specifik behandling."
Den "primära patienten" skulle i Yngsjöfallet naturligtvis utgöras av Anna Månsdotter, och det faktum att Per Nilsson efter avtjänat straff var välkommen tillbaks till byn och omgivningarna där brottet begicks, talar som jag ser det också för att termen "folie a deux" passar för att beskriva Anna och Per´s relation. 

Frågan om huruvida Per och Anna verkligen "bedrev otukt" och hade ett "blodskamsförhållande", eller om de "endast" var invecklade i en folie a deux, d.v.s. ett psykologiskt nära förhållande dock utan fysisk sexuell kontakt, men med alla andra därmed förknippade säregenheter i känslor, tankar och beteenden, blir för mig intressant när jag jämför Yngsjöfallet med nutidens Knutby-fall... I mångas uppfattning är Knutby-fallet, liksom Yngsjömordet, tillfredställande löst i och med att den för mord dömda Sara Svensson liksom en gång Per Nilsson, avtjänat sitt relativt sett korta straff (för Sara Svensson i form av psykiatrisk vård), och att pastorn Helge Fossmo liksom en gång Anna Månsdotter, dömts till ett betydligt allvarligare straff, d.v.s. livstids fängelse, eller halshuggning som Anna Månsdotter på sin tid blev dömd till. Huruvida Yngsjömordet på sin tid blev utrett till grunden är det ju vid det här laget endast möjligt att spekulera om, men att det ännu finns ouppklarade frågor i Knutbydramat klargörs dock av journalisten Dick Sundevall och läkaren Rigmor Robert i kriminal- och rättsmagasinet Paragraf, där en av flera artiklar i ämnet bl.a. beskriver 22 punkter som friar Sara.

Med föregående resonemang i inläggen omkring "skulden"  kan jag alltså, som jag ser det, komma fram till att båda dessa domslut troligtvis blev delvis felaktiga, p.g.a. att ingen person inom rättsväsendet gick till grunden med och klarlade de fullständiga psykologiska orsakssambanden vilka legat till grund för morden. Detta är förståeligt mot bakgrunden av att det är fullt möjligt i det svenska språket att blanda ihop de båda begreppen "synd" (från fornsaxiska) och "skuld" (från germanska), en sammanblandning vilken ju Hanna Olsson f.ö. uttrycker i sin bok "Skulden", och även mot bakgrunden av att Sveriges rättsväsende alltsedan 1600-talet och fram tills helt nyligen i form av s.k. rättegångsgudstjänst vidmakthållit en sammanblandning mellan en patriarkal religiös lagtolkning och en alltmer vetenskapligt upplyst sekulariserad lagtolkning. Om däremot dessa båda begrepp "synd" och "skuld" särskiljs i tiden, med hjälp av en tänkt "tidstråd", längs vilken en synd gentemot ett gemensamt socialt normsystem per definition alltid uppträder före den därefter följande skulden, så blir kopplingen dem emellan mer begriplig. Detta innebär, som jag ser det, att det även går att inordna många därmed sammanhängande begrepp längs samma tidstråd, t.ex. uppträdandet i tiden av Hammurabis lagar, den senare gammaltestamentliga Mosaiska lagen och de ännu senare uppträdande nytestamentliga evangelierna, begrepp vilka på detta sätt kan sättas i relation till varandra på ett tidsmässigt och därmed psykologiskt sammanhängande sätt.


De "två regementen", t.ex. som Hanna Olsson talar om i boken "Skulden", Ordet och Svärdet, vilka f.ö. även Erik Dalfeldt nämner när han citerar ur en tingspredikan från 1984:" Luther sade att Gud styrde mänskligheten genom ett världsligt och ett andligt regemente, eller genom ett världsligt och ett andligt rike", kan då också inordnas längs samma "tidstråd", på så vis att "Svärdet" d.v.s. våldet rimligtvis kom före "Ordet", d.v.s. människans uttalade tanke. De två begreppen "Kyrka" och "Stat" kan även de separeras längs samma tidstråd, om det till dessa två dimensioner tillfogas en tredje benämnd "Vetenskap". Det "vetenskapliga tänkandet" kan således användas för att skapa en mental bild av en tänkt "tidstråd" som från nutid ringlar sig bakåt genom historien via det skrivna ordet till Bibelns begynnelse, och som med hjälp av olika vetenskapliga metoder sträcker sig ännu längre bakåt i tiden än vad Bibeln medger. Längs denna tänkta tidstråd uppstår således, som jag ser det, någon gång grunden till begreppet "Kyrka", d.v.s. en "gemensam tro". Denna gemensamma "tro" uppstår som en ring omkring den därföre redan existerande naturliga grunden till begreppet "Stat", d.v.s. en central "makt att bruka våld" ungefär vid tiden för primaternas utveckling. Makten att bruka våld vid jakt, försvar och revirhävdande besitter ju alla djur, medan en gemensam "tro" uppträder först hos de sociala primaterna. I och med att de sociala primaternas honor gradvis utvecklade omsorgen om sina egna barn genom vad Jeremy Griffith kallar Love-indoktrination (kärleks-indoktrinering), så började de som en följd av detta även att utveckla en social sammanhållning. Eftersom sönerna då som nu gärna tog denna själviska moderliga omsorg om hennes eget feminina genetiska arv för given, och misstolkade den så lades därmed grunden till vad som skulle utvecklas till begreppet "Kärlek", och även enligt Jeremy Griffith till begreppet altruism. Detta låter rimligt anser jag.


Upplevelsen av att det kan finnas "gudomliga krafter" i naturen uppkommer enligt ovanstående resonemang hos (för)människorna längs denna tidstråd först långt efter det att en social sammanhållning med våldet i centrum och en omgivande gemenskap i form av en altruistisk social sammanhållning uppstått... ännu längre fram längs tidstråden uppstår "Ordet", d.v.s. språklig kommunikation mellan människor, och det är först efter att denna färdighet inträtt som verbala imaginära begrepp som t.ex. "Gud" kan uttryckas i ord, och ännu långt senare i skrift...

Jeremy Griffith´s egen presentation av detta biologiska och sociala händelseförlopp är naturligtvis mycket mer detaljerat och instruktivt... han har skrivit flera böcker om det troliga utvecklingsförloppet...

The development of humanity
Detta betraktelsesätt av uppkomsten av olika mentala begrepp längs en tidslinje, är användbart när det kommer både till Yngsjömordet och även Knutbyfallet, tycker jag, eftersom det ger ett innehållsrikare perspektiv än Bibeln´s skapelseberättelse på den känslomässigt centrala roll som kvinnor ofta har i olika sociala sammanhang, roller som annars gärna skyms bakom den mer patriarkala föreställningsvärld inom vilken ett Kristet språkbruk vanligtvis rör sig. En religiöst patriarkal sammanblandning av begreppen "synd" och "skuld" hos allmänhet, åklagare och domare, kan således fördomsfullt ha antagit att Per Nilsson nog "måste" ha gjort sig skyldig till blodskam med sin mor, och som en följd av den fördomen genom upprepade förhör omedvetet påverkat Per och Anna att avge falska erkännanden, eftersom ingen psykologiskt sett djupare vetenskapligt förankrad tankegång omkring dessa känslor fanns att tillgå vid den tiden...inom rättsväsendet finns ingen sådan tankegång ännu idag, och därför kan också den före detta pastorn Åsa Waldau´s känslomässigt centrala roll i Knutby-fallet skymmas bakom ett kristet patriarkalt språkbruk inom rättsväsendet, vilket däremot utan problem tillåter att Helge Fossmo döms till livstids fängelse, trots att den objektiva bevisningen som presenteras i Magasinet Paragraf framhåller en mängd kvarstående frågetecken. 

Feminin altruism som social sammanhållande kraft i en grupp, kan som jag ser det enligt detta resonemang vara förutsättningen för, och i vissa fall även motsvarigheten till, maskulint uppbyggda sociala hierarkier, och kan ge Rigmor Robert´s mycket förnuftiga tankegångar angående Sara Svensson´s upplevda behov av Nåd en begriplig bakgrund med ett vidare perspektiv på människans psykologiska djup, än det rent bibliskt religiösa eller enbart det Jungianskt psyko-analytiska. En order uttalad av en högre rankad officer inom militären blir för det mesta åtlydd av den underlydande, och en motsvarande uttalad önskan inom en grupp sammanhållen genom feminin altruism kan tänkas beskrivas av en man så som Helge Fossmo gör: "...när Åsa Waldau sätter sig framför dig, tar dina händer och tittar dig bestämt djupt in i ögonen, så klarar ingen att stå emot.".
Även Sara Svensson har sagt att: "Åsa har bara gett kärlek", och om ordet "kärlek" byts ut mot begreppet "feminin altruism" enligt Jeremy Griffith´s tankegångar, så stämmer mitt ovanstående resonemang, som jag ser det. Det faktum att Åsa Waldau´s morfar var en framgångsrik predikant inom Pingströrelsen, går även det att inordna längs tidstråden, och kan måhända delvis ge stöd åt ovanstående resonemang, vilket inordnar allmänmänskliga psykologiska företeelser längs en tidslinje för att på så sätt göra dem mer begripliga än något annat system jag känner till.


Huruvida den juridiska skulden i Knutbyfallet någon gång hamnar där de kriminaltekniska bevisen säger att den rimligtvis borde höra hemma, beror som jag ser det av om de närmast inblandades moraliska skuld på ett rimligt sätt kan kopplas ihop med synderna inom Knutbyförsamlingen gentemot flera av den kristna normens bud, till att börja med t.ex. det femte och det sjätte enligt Luthersk tradition.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar