fredag 28 februari 2014

Knutbyfallet 2

I mina försök att, med de böcker och internet-medel som står mig till buds, någorlunda begripa den underliggande psykologiska dynamiken som ligger till grund för att Knutbyfallet ännu inte känns "helt uppklarat", eller i alla fall skaffa mig en såpass "informerad uppfattning" om fallet så att min egen uppfattning om ämnet "känns bra", vilket förhoppningsvis kommer att låta min nyfikenhet därefter vandra vidare till nya områden, bortom Knutbyfallet, så har jag nu alltså börjat läsa "Tirsa-profetian"... jag hittade dokumentet ett antal inlägg in i en av trådarna på Flashback´s forum, nr. 224, och min utgångspunkt när jag läser dokumentet är mina tidigare blogginlägg, där jag resonerar att det bör vara möjligt att se på människans situation ur tre olika perspektiv... t.ex. ur ett feminint, ett maskulint och ett "trans"-perspektiv, men också ur en hel massa andra benämningar på dessa tre olika, som jag uppfattar dem, varandra kompletterande "dimensioner" av tillvaron...med denna utgångspunkt i mitt tänkande kan jag alltså från mitt eget, i detta fall, "tredje" perspektiv tolka profetian som två sidor inom en och samma människa, vilken överlägger med sig själv som en naturlig följd av, och logisk reaktion på händelse-utvecklingen inom Knutby filadelfiaförsamling... en händelseutveckling där det svårförklarliga dödsfallet av Helene Fossmo redan tolkats av församlingen som att hon hade "gått hem" till den himmelska eftervärlden...

Tirsaprofetian utgör alltså, som jag ser den, en inre mental överläggning manifesterad på papper mellan en metaforisk, bildskapande "feminin" högerhjärnhalva, och en verbal, logisk, "maskulin" vänsterhjärnhalva hos Åsa Waldau... att människan faktiskt är konstruerad med två olika hjärnhalvor som har olika funktions-sätt framgår med all önskvärd tydlighet, av t.ex. Jill Bolte Taylor´s upplevelser av sin egen stroke...

Hur-som-helst, eftersom det alltså finns två varandra kompletterande sidor inom en och samma människa, vilka samverkar och kompletterar varandra, vanligtvis i konstruktiv självbevarande riktning, så kan jag med utgångspunkt i min föregående tankegång uppmärksamma följande partier i Tirsaprofetian, och där tolka texten som att den av Åsa Waldau upplevda  inre rösten, vilken hon tolkar som om den kommer från hennes egen bibelinspirerade drömgestalt kallad "Dodjadid", i själva verket troligtvis är hennes egen tolkning av en antropomorfisering av Gud som kommer från hennes egen inre drömvärld, vilken normalt hos friska människor upplevs som verklig endast under REM-sömnen:

29 mars 2000;
Jag är glad att du vågade handla i tro när du trädde ringen på fingret och hela himmelen fröjdade sig i den stunden för det var ett tillfälle vi alla väntat på.----- Jag älskar att ge dig gåvor och jag vill ge dig så mycket att du kommer att häpna över alla de gåvor jag förberett till dig. Du är den mesta älskade i skapelsen. Det är min glädje att ösa över dig allt du har behag till för sådan är jag , din man. Det finns ingen begränsning i vad jag kan göra för dig och sådan är min kärlek till dig – totalt obegränsad!

I denna sekvens kan jag tänka mig att det är "alla kvinnors dröm-man", den på samma gång omåttligt rike, vältränade, obegränsat generöse och ömt kärleksfulle Drömprinsen som talar till Åsa inom ett av henne upplevt REM-tillstånd. På samma sätt som en vanlig dröm verkar "riktig" för en sovande person under tiden som drömmen upplevs, så spiller här drömvärlden över in till den riktiga världen, i och med att rösten och orden ur drömvärlden dagen efter fästs på papper i den verkliga världen...

000330 natten:
Jag har ju förklarat för dig att du hör mig tydligt men jag vet att du tror att du blandar ihop dina egna tankar, så är det inte utan att det är verkligen mig du hör. Lita på det och frigör det inom dig – det skapar. ----- Våga gå lite längre i dina tankar. Våga svara mig när du tycker att du hör mig tala. Pröva så ska du få se hur du kan lära dig att förstå när jag talar och vad jag säger till dig. --- Det du tror är fantasi är så mycket mer verkligt än du vet. --- Jag vill låta dig drömma härliga drömmar och därigenom låta din insikt växa.

I denna sekvens verkar det vakna tillståndets tankar hos Åsa först tvivla på vad som är verklighet och vad som är fantasi...att som Åsa gör, tro och lita på att orden faktiskt utgår från drömgestalten, "Dodjadid" själv, och alltså inte är en aspekt av Åsa´s egen självreflektion i REM-tillståndet, banar således vägen för, och "skapar" mycket riktigt det som verklighetsförankrade människor utanför församlingen betraktar som religiöst färgade vanföreställningar. Min tolkning enligt Joe Griffin´s "expectation fulfilment theory" förstår texten som att Åsa Waldau numera upplever sin vakna tid i ett "drömtillstånd", och agerar i omvärlden som om hennes egen drömvärld och den verkliga världen flutit samman till en enda "verklighet", där "Dodjadid" är en verklig företeelse, och inte hennes egen benämning på en personlig upplevelse i sin nattliga REM-sömn.

30 mars 2000:
Jag är en människa men också Gud och jag kan göra så mycket mer än andra människor. --- Ibland ser det ut som om du är utanför men verkligheten är att du är i allra högsta grad i centrum för allt.

I denna sekvens framstår sammanblandningen mellan drömtillståndet och verkligheten ännu tydligare, när  Åsa´s drömgestalt på papperet, och följaktligen alltså i Åsa´s vakna tillstånd, hävdar att han är en människa och samtidigt en Gud... och REM-tillståndets upplevelse av Åsa´s inre värld som Åsa nu upplever i vaket tillstånd, är att Åsa befinner sig i centrum för allt.. I centrum av "måltavlemodellen" som jag ser det, då... men uppenbarligen i centrum av både Knutbyförsamlingens religiösa föreställningsvärld samt då-och-då även media-intresset, i alla fall, eftersom hon fortsättningsvis är med i TV i olika sammanhang...

000330 23:15
Tirsa!
Tack för att du ger mig tid. Jag behöver din tid för att kunna forma om dig. --
Du tycker inte att du hör nånting men faktum är att bara du skriver kommer orden att komma till dig. --- Du låter dina händer vara redskapet och i tro tar du emot allt som kommer till ditt hjärta.--- Det är ju viktigt att du får höra mig tala och att du förstår att du gör det. --- Jag har ju sagt att detta ska vara din verklighet och jag står för mina ord. --- Du kan vara helt frimodig mot satan därför hans makt är helt och hållet underordnad mig --- När den tiden är inne kommer min kraft att röra sig med hast över jorden och du är sannerligen mitt i centrum av min plan för världens slutskede.

I denna sekvens framstår den gradvisa mentala förändringsprocessen som sker när den bibelfokuserade religiösa drömvärlden från REM-tillståndet sakta spiller över allt mer in i vakenhetstillståndet, i takt med att Åsa fortsätter skriva ned innehållet i sina drömmar... en psykologisk process liknande den som troligtvis sker när unga flickor falskeligen, men i "god tro" steg för steg blir övertygade av sin mentalt vilseledande terapeut (eller förhörande polis) att de blivit utsatta för sexuella övergrepp av sina fäder (eller begått andra brott)... och således skapar "falska minnen" av händelser vilka aldrig inträffat i verkligheten....(detta påvisade ju t.ex. Hannes Råstam hade skett med ungdomar i Falun, när pyromandåden där utreddes av polisen under 1970-talet)... Åsa´s gradvisa acceptans av sin egen drömvärld som "verklig", och därmed även av drömgestalten´s plan för "världens slutskede", leder mina tankar till den skrämmande historien om Ronald Larringa som jag såg på TV nyligen... Även han kunde identifiera en yttre fiende som motiverade ett försvar, och att Åsa här identifierar Satan som en yttre, i och för sig ännu underordnad makt i världen, utgör ett exempel på hur den "tro" som gradvis tas emot och skrivs ned av Åsa från sin inre drömvärld, till största delen utgörs av hennes eget dessvärre förutsägbara ordförråd av klassiska bibliska termer, där det himmelska goda för en ständig kamp mot det underjordiska onda... och därmed även den psykologiska potentialen inom församlingen för att utvecklas till en allt mer och mer extrem religiös sekt, som förbereder sig för "världens slutskede"... sådana finns det ju gott om i U.S.A. att jämföra med...


31 mars 2000 - 2.
Du skulle aldrig våga tro detta och hålla fast till slutet om inte jag genom åren hade slipat din tro och gjort dig så fast som du är i ditt hjärta.

Detta stämmer troligtvis mycket bra... det tar sannolikt många år att skola in sitt tänkande i enlighet med bibelns logik...

Tirsa!
Jag vill att du skriver. Det är det enda sättet för dig att tänka klart. --- Hur ska du kunna veta att det är mina ord du skriver ner? Du får bara lita på att det är det du hör och ta fasta på det. --- Jag vet allt du känner och jag ser allt som ligger bakom dina ord. Skulle inte jag förstå? Jag som rannsakar allas innandömen. --- Du tror ju på mina ord i bibeln fast du ännu inte sett allt av det, eller hur? På samma sätt måste du tro på vad jag talar till ditt hjärta. Jag är ju inte en död person som det bara går att läsa om i bibeln utan jag är i allra högsta grad levande och jag talar till de levande.

I denna sekvens tolkar jag texten så att Åsa´s undermedvetna tankeverksamhet inom drömvärlden och REM-tillståndet "vet allt" och känner alla känslor som den vakna medvetna verklighetsförankrade delen av Åsa också vet och känner, men kanske inte alltid medvetet kan uttrycka under den vakna tiden...därför bearbetar hon dem under natten i drömvärlden... på detta sätt är Åsa´s sätt att fungera lika som mitt och alla andra människors, och varmblodiga djur som drömmer i REM-sömnen... att däremot i sitt medvetet vakna liv ensidigt läsa och endast förlita sig på texterna som står i bibeln, leder till att det undermedvetna ordförrådet begränsas i motsvarande omfattning, och när drömvärlden så småningom p.g.a. överbelastning av systemet "spiller över" till den vakna medvetna delen av människans dygnsrytm, kan det vara svårt, för att inte säga omöjligt att med endast ett religiöst språkbruk inför sig själv hitta logiska skäl till varför det är skillnad på dröm och verklighet, och vari den skillnaden består... Den medvetna tillgången till drömvärlden utgjorde ju t.ex. enligt Joe Griffin en gång början på människans självmedvetande, Australiens aboriginer säger t.ex. själva att de lever i "drömtiden" medan vissa människor idag hävdar att "tiden finns inte"... den enda tankegången jag själv någonsin kommit i kontakt med som på ett förnuftigt och förståeligt sätt kan begripliggöra och förklara religiösa övertygelser och fenomen som dessa, samtidigt som den även begripliggör andra psykologiska företeelser som t.ex. schizofreni, autism och depression, är Joe Griffin´s "Expectation Fulfilment Theory" of dreaming.

Jag öppnar ditt sinne för din verklighet en liten bit i taget. --- Du kan inte tappa det du fått och du kan inte gå bakåt. Jag för dig, med min hand, framåt. 

Denna sekvens visar återigen att övergången till att leva i en "vaken drömvärld", eller med andra ord, i en världsuppfattning präglad av REM-tillståndet utan en korrekt verklighetsförankring, går långsamt, och att det är svårt att ta sig därifrån när man väl anammat den, därför att människans inneboende logik är att konservativt försvara vad hon en gång uppnått, och betraktar såsom "riktigt"... nyfikenheten lockar således människan in på nya okända områden, medan självbevarelsedriften försvarar redan erövrade uppfattningar... ordspråket "det är svårt att lära gamla hundar sitta" exemplifierar denna tankegång.

3 april 2000:
Jag har skapat dig för att leva i nuet – i min tid – och därför är det så svårt för dig att du inte har det du längtar efter just nu i denna stund. Du är gjord sån att det du har och ser är det som är verkligt för dig. Men tro är att också veta att du h ar allt i mina löften även om du inte ser det just nu.--- Var inte orolig för Helge, han är i min hand --- Likaså Patrik. Du kan lita på honom helt och hållet.

Texten i denna sekvens om att "leva i nuet" är ju något som alla människor gör i olika utsträckning, och många strävar även efter att göra det... barn gör det också nästan hela tiden, som jag förstår det...att vara gjord sån att det man ser och har framför sig är det enda som är verkligt är även det något allmänmänskligt, och skillnaden mellan tro och vetenskap, eller mellan magiskt tänkande och vetenskapligt tänkande går just här, som jag ser det... människans magiska tänkande "tror" även på sådant som inte kan ses eller verifieras, t.ex. småfolk i skogen, tomtar och troll och även på det verkliga innehållet i siffran "noll", medan människans vetenskapliga tänkande använder sig av experiment för att verifiera och visa att det man tror på faktiskt också finns någonstans här i den "verkliga" världen... dessa gränser mellan fantasi och verklighet är ju dock som bekant något flytande, inte minst med tanke på att pengar och regelbundna pengaflöden många gånger suddar ut gränserna mellan "verkligheten" och "drömmen" i många sammanhang....reklam, lotterier, filmer, kortkonstnärer och hypnotisörer... omnämnandet i texten av två namngivna personer utgör som jag ser det också ett exempel på hur Åsa´s drömvärld spiller över ytterligare ett steg ut i den "verkliga" världen, när illusionen från drömmen alltmer inbegriper och omfamnar Åsa´s närmaste omgivning, likt ett "falskt minne" kan inbegripa och inverka på faktiska personer... Mord och mordförsök är däremot något som verkligen finns och alltid har funnits på den verkliga sidan om denna mentala gräns mellan verklighet och fantasi, och som jag ser det är det de som gör att Knutbyfallet fortfarande diskuteras bland många människor, vilka´s intresse antingen väckts av upplevelsen att något ännu inte "står rätt till" med domsluten i en hel del rättsfall i Sverige, eller att de är berörda av Knutbyförsamlingen på något sätt...
Kapten Klänning´s inflytande på polisutredningen, vapenleverantören Farid Lamrani´s dödsfall och mordvapnets förstörelse kanske lätt skyms bakom Knutbyförsamlingens religiösa drömridåer...

söndag 23 februari 2014

Skulden 5

Ett sätt att bygga vidare på "måltavlemodellen" från mitt förra inlägg, och sätta den i relation till begreppet "skuld", är att längs tidstråden utgå från en valfri tid före 600 f.kr. eftersom de första mynten uppstod omkring den tiden. Före tiden omkring 600 f.kr. handlade människor med andra värdeföremål och värdemätare än mynt, och vägning var ett sätt att jämföra olika värden. Vid ungefär samma tid, omkring år 600 f.kr. uppfanns även siffran "noll" (0) på olika ställen i världen, varför min tankegång är att före den tiden räknade människor på andra sätt än genom att använda och skriva med arabiska siffror. I Mesopotamien kunde t.ex. handelskontrakt skapas med lerfigurer, utan användning av skrivna siffror. På andra ställen ristade man skåror i trä, vilka liknade de romerska siffrorna.

Det speciella med siffran "noll" är i alla fall att den betecknar ett tomrum, eller frånvaron av något, t.ex. en sten. Räknar man stenar i sanden på en sandstrand så kan man lägga ett oändligt antal stenar i rad i sanden, men i och med att idén uppstod om att även räkna med avtrycket i sanden från en borttagen sten, så kunde en tom ring få representera en frånvaro av något. Användningen av detta tomrum som en siffra gjorde det således möjligt att räkna enligt ett positions-system, så förutom att räkna faktiska ting, t.ex. stenar, vikter eller guldstycken, så kunde man nu även inbegripa frånvarande ting, t.ex. stenar som kastats bort, eller guldstycken som skulle betalas senare.

Detta sätt att räkna med nollan tillsammans med de arabiska siffrorna 1-9 i ett positionssystem, gjorde det möjligt att räkna med mycket större tal än tidigare. Införandet av mynt omkring 600 år f.kr. vilkas värde garanterades av kungen istället för att som tidigare, värderas utifrån metallens värde, kanske även kan ses som en konsekvens av detta nya sätt att räkna...i vilket fall som helst blev kung Krösus i alla fall ofantligt rik på sin tid, på ett sätt som ingen annan kung före honom blivit...

För att anknyta detta resonemang till den moderligt centrerade måltavlemodellen i kontrast till den faderligt uppbyggda pyramidstrukturen, låter jag nu den romerska siffran I, (samma symbol som f.ö. representerar ordet "jag" på engelska, I, som i uttrycket  "I am")...även representera den patriarkala faderligt maskulina principen, en siffra vilken ju f.ö. i ett något större format även kan liknas vid en majstång... "nollan", i form av en cirkel får representera den moderliga och feminina principen...


Dessa båda siffror, 1 och 0, kan jag nu använda mig av för att beskriva vidstående bild. En moderligt centrerad måltavlemodell kan framställas som nio cirklar, eller nio koncentriska trappstegsförsänkta fält med ett tomt hål i mitten, och en motsvarande faderligt patriarkal hierarkiskt uppbyggd pyramidstruktur kan bildligt framställas som en motsvarighet till denna. På detta sätt kan jag skapa en bild av den psykologiska struktur som råder inom den kristna filadelfiaförsamlingen i Knutby. Den formella, för omvärlden presenterade organisationsformen och maktstrukturen inom Knutby filadelfiaförsamling utgörs således numera, sedan Åsa Waldau frånträtt uppdraget som pastor i församlingen, av den i det svenska samhället i övrigt välkända faderligt patriarkala pyramidstrukturen, i bilden representerad av en pyramidformad samling romerska ettor. Enligt denna modell finns barnen i församlingen, samt de omgivande människorna i samhället på bottenplanet av, och även runtomkring modellen, församlings-medlemmarna finns på det första planet inom modellen, teamledarna finns ett steg ovanför dem, pastorerna finns ännu ett steg över dem, och över dem, uppe i himmelriket ovan molnen, eller "hemma" som knutbyförsamlingens pastorer kallar det, kan apostlarna´s ord från bibeln tolkas, och ännu högre upp i församlings-hierarkin återfinns förstås Jesus Kristus, och Hans ord, så som de kan härledas ur bibeln. Vid Hans sida finns följaktligen även Hans fader, Gud fader själv, vilken har det slutgiltiga svaret på alla frågor. Enligt denna struktur är de flesta kyrkliga organisationer organiserade som jag förstår det, och den mest välkända är förstås den katolska kyrkan, där Påven befinner sig högt upp i hierarkin i denna världen, steget under Jesus och Gud då förstås, vilka som bekant befinner sig i himlen, men detta hindrar inte att deras Ord ändå brukar uttolkas ur bibelns texter...

Den rådande psykologiska strukturen inom knutbyförsamlingen, däremot, som jag förstår det, en struktur som dominerat i församlingen alltsedan Åsa Waldau flyttade dit, och som med största sannolikhet ännu finns kvar, är dock den moderligt centrerade trappstegsförsänkta måltavlestrukturen, vilken likt en amfiteater sänker sig under den synliga patriarkala pyramidformade strukturen, osynligt såsom vore den belägen under en vattenyta. Hur den psykologiska dynamiken inom församlingen kunde leda hela vägen in till mord och mordförsök, förklaras som jag ser det av kombinationen mellan dessa båda strukturmodeller, den synligt patriarkala och den underliggande osynliga moderligt centrerade måltavlemodellen.

Detta sätt att resonera finner sin grund utanför bibeln´s skapelseberättelse, och har flera bottnar på olika "tidsdjup", t.ex. det periodiska systemet samt olika exempel ur naturen. Mina psykologiska tankegångar följer heller inte vare sig Freud´s eller Jung´s idéer, utan refererar istället till bl.a. Joe Griffin´s böcker som stöd. Den "röda tråden" i resonemanget är den "tidstråd" jag beskrivit i tidigare inlägg, sedd utifrån, samt diverse exempel vilka underbygger detta synsätt, vilka alltså alla kan återfinnas längs denna tidstråd...Knutbyförsamlingens speciella sätt att hantera "verkligheten" som vi alla lever i, och dess potential att utvecklas till en "självmordssekt", som Helge Fossmo en gång uttryckt det i en intervju med journalisten Thomas Sjöberg; 
"Det låter som en självmordssekt?
Ja, precis. Och det skulle det säkert ha kunnat utvecklas till."
är enligt detta resonemang fullt logiskt, och är inget annat än en naturlig fortsättning av alla människors normala tankeprocesser... Knutbyförsamlingens tänkande, Thomas Quick´s agerande, ungdomar som manipuleras av aningslösa terapeuter till att erinra sig "falska minnen", Gabriella Rastad´s djurkommunikation på Öland, alla möjliga tillstånd alltifrån schizofreni och depression till "post-traumatiska minnen", alltihop får sin förklaring genom "the Expectation Fulfilment Theory", och Joe Griffin´s förklaring till varför människor drömmer.

Joe Griffin´s teori går i överdriven korthet ut på att ett nervsystem och en hjärna är nödvändiga för rörelse, och ett fritt rörligt liv. Ett av naturens exempel på detta är Manteldjuret, som "äter upp" sin egen hjärna när den inte längre behövs. När hjärnan så efter en lång utvecklingsprocess slutligen övergick till att även behöva hantera de varmblodiga djurens utökade behov av energihushållning, så utvecklades REM-tillståndet, vars existens vanligen förknippas med en speciell period under sömnen när vi drömmer, den s.k. REM-sömnen. Exempel från naturen på att så är fallet är t.ex. att kallblodiga fiskar sover men saknar rem-sömn, medan alla varmblodiga däggdjur drömmer och upplever REM-sömn. En mellanform mellan reptiler och däggdjur är det s.k. Näbbdjuret, vilket tillbringar mer tid i REM-sömn än något annat djur. Rem-sömnens funktion är enligt Joe Griffin att under drömmen metaforiskt leva ut och därmed avaktivera outlevda, och följaktligen energibesparande, instinktiva reaktioner på externa stimuli vilka ackumulerats under dagens lopp inom det autonoma nervsystemet. Genom att hushålla med energin som krävs för att bibehålla en konstant kroppstemperatur, tvingas alltså däggdjuren istället att leva ut många av sina instinktiva reaktioner i en "drömvärld" istället, vilket inte konsumerar lika mycket energi...

Om för många stimuli ackumuleras under dagen vilka man inte omedelbart reagerar på på något sätt, så kan systemet dessvärre även överbelastas av för många outlevda reaktioner, vilka inte hinner avaktiveras under nattsömnens timmar, och ett  depressionstillstånd kan således inträda under påföljande dagar... ..Extremfallet av en sådan kontinuerlig överbelastning leder enligt denna teori till att drömtillståndet, vilket vanligtvis upplevs under REM-sömnen, även kan "spilla över" till att även upplevas under den påföljande dagen, med påföljd att människan ifråga upplever sig leva i en "drömvärld", där ingenting längre är "verkligt"...ett annat namn för detta tillstånd är t.ex. "schizofreni".

Denna kapacitet hos den varmblodiga hjärnan att kunna uppleva händelseförlopp under REM-sömnen som om de vore verkliga, visar sig enligt Joe Griffin även genom att hypnotiserade människor kan agera som om de upplevde omvärlden i ett "trance"-tillstånd...Griffin och Tyrell går ännu ett steg längre i sina tankegångar när de menar att vanliga "dagdrömmerier", d.v.s. de stunder under dagen då sinnet vandrar fritt, utgör ytterligare bevis för att människans unika självmedvetande egentligen är resultatet av att vår uppmärksamhet vid något tillfälle i historien under dagtid börjat intressera sig för detta "drömtillstånd", eller "drömvärld" vilken alla varmblodiga däggdjur normalt upplever under natten, så även människor. Människans unika förmåga att "dagdrömma" skulle vi således enligt detta resonemang ha utvecklat någon gång för mellan 40 000 till 100 000 år sedan, då medveten tillgång till hjärnans REM-funktion som en "verklighets-generator" gjorde det möjligt för oss att, till skillnad från alla andra djur, utveckla vårt abstrakta tänkande. Denna utveckling inledde således enligt denna teori vägen till vårt bildspråk, våra uppfinningar och vår kultur, men även till vår fallenhet för olika "mentala sjukdomar", t.ex. depression, schizofreni, psykoser, hallucinationer och autism, med flera...listan på komplikationer kan göras lång... Ytterligare en unikt mänsklig företeelse som denna förmåga kan sägas ha medfört, är enligt denna tankegång förmågan att antropomorfisera olika naturföreteelser, t.ex. åskväder eller blixtnedslag och på det sättet skapa skiftande, och alltmer komplexa föreställningar om orsakerna till annars svårförklarliga naturfenomen, samt om tillvaron efter döden. Dessa mentala föreställningsvärldar inbegriper följaktligen också föreställningar om diverse övernaturliga väsen, t.ex. vättar, tomtar och troll, och slutligen även olika uppfattningar om hela "Gudavärldar"...

Nåväl, för att återknyta detta resonemang till knutbyfallet, och de psykologiska mekanismerna som enligt denna tankegång verkar inom församlingen, återvänder jag till matematiken jag talade om ovan i detta inlägg, och föreningen mellan ettor och nollor vilken kan förekomma på minst två olika sätt... rent matematiska, logiska och patriarkala tankegångar kombinerar siffran 1 med bredvidliggande nollor längs en linje, för att på det sättet skapa allt längre och allt högre tal... t.ex. talet googol...
Denna sifferkombination är den vanligast förekommande i det dagliga livet, eftersom den ju används när vi räknar pengar, och den kan i princip sträckas ut hur långt som helst... den är gränslös, helt enkelt....

Ett annat sätt att kombinera siffrorna är att istället trä nollan över ettan, så att kombinationen istället formar en majstångsliknande struktur, eller varför inte en bild lik det hinduistiska åskådliggörandet av föreningen mellan de maskulina och feminina principerna, så som de framställs i nedanstående fruktbarhets-symbol...Detta senare sätt att åskådliggöra kombinationen mellan ettor och cirklar gör alltså att jag bildligt talat kan föreställa mig äktenskapet mellan en man och en kvinna som en cirkel omkring siffran ett, en ring runt ett finger eller en kvinnlig ring av känslor vilken omger en specifik man...

Hinduistisk fruktbarhets-symbol
Det specifikt mänskliga som förenar dessa båda kombinationer av ettor och cirklar är då enligt ovanstående tankegångar, att det är människans unika förmåga att i vaket tillstånd ha tillgång till drömvärlden, nattens REM-tillstånd, alltså att kunna medvetet dagdrömma och därmed mentalt föreställa sig allehanda imaginära företeelser, som gjorde att hon en gång för inte så länge sedan uppfann begreppet "noll" överhuvudtaget, eftersom nollan till skillnad från de andra nio arabiska siffrorna 1-9 representerar en frånvaro av något... 

Att överhuvudtaget kunna räkna med, och förstå tal vilka innehåller nollor, förutsätter alltså, som jag ser det, att man "tror" på att något som inte är närvarande, faktiskt finns... t.ex. en frånvarande sten... eller guld via guldmyntfoten...denna "tro" på att det faktiska innehållet i nollan finns någonstans, kan t.ex. ta sig uttryck i löner...om jag utökar ovanstående "pyramid" till nio nivåer, och föreställer mig lönenivåer som ökar med en nolla per nivå, kommer jag till slutsatsen att en person på den lägsta nivån inom hierarkin, vilken också rör sig i "den verkliga världen" där ett streck motsvarar ett verkligt föremål, också kanske tjänar 1 krona (d.v.s. mellan 1 och 9 kronor, i timmen kanske?), och på nivå två tjänar någon mer välbetald person 10 kronor och på nivå tre 100 kronor. Därovanför stiger lönen till 1000, 10 000 och 100 000 kronor, för att slutligen på de högsta tre nivåerna utgöras av 1 miljon, tio miljoner och 100 miljoner kronor (i timmen ?)... Logiken i och korrektheten hos denna föreställning tycker jag mig se i de flesta patriarkala lönestrukturer inom olika branscher...

Motsvarigheten hos det andra sättet att föreställa sig kombinationen mellan en etta och en ring, dår den känslomässiga ringen "omringar" ettan istället för att placeras bredvid, kan då exemplifieras av att inom det första fältet, d.v.s. på samma basala "vattenyte-nivå" där den pyramidala strukturens lägsta skikt återfinns, där siffrorna 1-9 motsvarar verkliga föremål, så sker en "verklig"omringning, d.v.s. en verklig sexuell kontakt, vilken alltsomoftast även resulterar i en graviditet.  Inom det andra fältet, vilket motsvaras av 10 kronors-skiktet inom pyramidstrukturen, sker en motsvarande omringning av hela detta tal, där den "verkliga" ettan faktiskt omringas, samtidigt som "tron" på att den åtföljande nollan faktiskt representerar något verkligt också omringas. Paret "delar samma tro", alltså, eller "har samma uppfattning" om värdet som representeras av denna nolla. Inom det tredje fältet omfamnas följaktligen den motsvarande tredje nivån inom pyramidstrukturen, d.v.s. talet 100, d.v.s. motsvarande man med en inkomst av 100 kr. i timmen, o.s.v.... någonstans längs denna logiska följd leder dock denna utveckling ofelbart till rena absurditeter, som t.ex. övertygelsen hos en del män att, ju mer pengar en man har, desto fler kvinnor kan han "köpa"... eller hos en del kvinnor att ju "högre" upp i hierarkin mannen befinner sig, ju mer "central" inom sällskapslivet och sociteten blir hon... o.s.v.... Ännu en absurditet som kan tänkas följa av detta resonemang är att en moderlig "centralfigur" inom en organisation som fungerar enligt "måltavlemodellen", kan likt många unga kvinnor som drömmer om idoler, försöka förverkliga drömmen om att omfamna en man som befinner sig så högt upp i den patriarkala hierarkin, att hans position kan betecknas som "himmelsk"... Denna omfamning inbegriper automatiskt även ett himmelskt stort tal, naturligtvis då i form av pengar, vilket också bekräftar "nivån" inom hierarkin som mannen befinner sig på ... min tanke går osökt till Gulnara Karimova, och Telia´s mutaffär i Uzbekistan... den specifikt mänskliga mentala föreställningen av att ett verkligt faktiskt innehåll i begreppet "noll"  faktiskt kan finnas, och verkligen faktiskt finns någonstans, kan som jag ser det enligt detta sätt att resonera, medföra att hos bibliskt inskolade personer, inom sekteristiskt slutna miljöer, så kan sådana mentala absurditeter faktiskt utvecklas som att en församlingsmedlem har gift sig med Jesus, och att detta inte möter några logiska hinder...d.v.s. så länge som tron på denna föreställningsvärld vidmakthålls med hjälp av motsvarande penningbelopp...samt att gränsen mellan denna världen och drömvärlden mentalt har "suddats ut"... det mentala tillståndet hos medlemmarna inom knutbyförsamlingen, skulle alltså enligt detta sätt att tänka, ha en hel del gemensamt med vanliga människor som "tror" på innehållet i psykotiska tillstånd, med människor som är mottagliga för hypnos, med människor som utvecklar "falska minnen", med människor som upplevt traumatiska händelser från vilka de inte mentalt kan frigöra sig, samt med människor som "tror" på att tal överstigande 10 enheter faktiskt och alltid representerar verkliga enheter.

Sekulariseringen av samhället, d.v.s. det alltmer vetenskapliga tänkandet, leder till att allt färre människor "tror" på Gud och Jesus som om de vore verkliga antropomorfiseringar, men denna "tro" finns uppenbarligen kvar inom en del troende församlingar, i samma utsträckning som de använder en religiös vokabulär för att åskådliggöra sina tankegångar... att under tidiga år bibringas uppfattningen att sex före äktenskapet ej bör förekomma för att undvika synd, vilket ju uppenbarligen sker inom flera religiösa samfund, och den mänskliga mognadsprocessen sedan efter äktenskapets ingående ändå leder till sex utom äktenskapet, så har den troende människan ifråga genom sina egna handlingar bevisligen förvandlats till den syndare som bibeln påstår att hon varit allt sedan tidernas begynnelse, i och med syndafallet, så som det beskrivs i bibeln... När människan ifråga således både inför sig själv och andra förbrutit sig mot ett av Guds i bibeln uttalade bud, d.v.s. det sjätte budet, som säger att; "Du skall inte begå åktenskapsbrott", så har självuppfattningen att man själv har blivit en syndare och regelbrytare, blivit omöjlig att göra sig av med inom de bibliska ramarna, med religiösa termer. Om någon religiöst hierarkiskt etablerad, eller måltavlecenterad gestalt i detta läge säger sig kunna erbjuda eller kanalisera Nåd, så är det psykologiska beroendet i förhållande till den personen fast etablerat. Sara Svensson skulle kunna utgöra just det exemplet i knutbyfallet.

Inom den synliga patriarkala pyramidstrukturen har detta beroendeförhållande mellan syndare och Nådgivare genomgått en mängd olika faser och omvälvningar genom århundradena, bl.a. har ju som bekant syndernas förlåtelse en gång i tiden sålts i stor omfattning via s.k. avlatsbrev. Inom måltavlestrukturen har dock mig veterligt ingen annan dokumentation gjorts, än att dokumentera avvikelserna som regelbundet sker från de största religionernas normsystem. T.ex. är det i min uppfattnings-värld "normalt" att uppmärksamma avvikelser från det monogama äktenskapet, så som t.ex. mormonernas månggifte och muslimska mäns möjlighet att gifta sig med flera fruar, m.m., m.m., men detta kanske endast beror på att jag aldrig haft råd att ens underhålla en fru med barn, vem vet?

Så, genom att helt enkelt räkna pengar kan jag med ovanstående modeller åskådliggöra den psykologiska dynamiken som råder inom knutbyförsamlingen. Genom att börja från början, öppna plånboken och räkna en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta och nio kronor, kommer jag alltså fram till början igen när jag säger tio, eftersom talet tio består av en etta plus en nolla, d.v.s. ett plus ingenting... i alla fall endast en mental uppfattning av en frånvaro av något som ändå kanske existerar, fast någon annanstans...så, på detta sätt kan jag fortsätta att räkna med hundra kronor, tusen kronor o.s.v., genom att endast tillföra mer av detta "något", som kanske finns någon annanstans...förhoppningsvis...och eftersom hoppet är det sista som överger människan, sägs det, så tror jag att vi alla hoppas mer eller mindre att någonting verkligt faktiskt finns någonstans inom denna nolla...


  • Den moraliska skulden till mordet och mordförsöket i knutbyfallet hamnar dock enligt detta sätt att tänka inte på en enskild individ, utan sprids ut över en hel mängd människor vilka vidmakthållit och fortfarande vidmakthåller de mentala föreställningarna som bl.a. hävdar att sex före äktenskapet är en religiös synd. 
  • Den ekonomiska skulden lär väl de församlingsmedlemmar ha tagit på sig, som möjliggjort omständigheterna omkring brottens manifestationer genom att skänka gåvor och tionde till församlingens utveckling.
  • Den juridiska skulden är mest troligt ännu inte helt klarlagd.





torsdag 20 februari 2014

Knutbyfallet

För några år sedan läste jag igenom hela bibeln från "pärm till pärm", dels av intresse och dels för att inhämta "allmänbildning", som jag såg det...det tog omkring två eller tre veckor av sträckläsning, och se´n var det klart. Sedan dess ingår bibeln i vad jag kallar min "referensram", och jag har alltså en egen liten uppfattning om vad som står i den, t.ex. att den spänner över minst 4000 år, varav det nya testamentet genom de senaste 2000 åren ägnas åt Kristendomen, medan det gamla testamentet mellan 2000-4000 år sedan ägnas åt Judendomen. Tiden därföre, före Abraham´s tid, d.v.s. tiden före 4000 år sedan kan sammanfattas, som jag ser det, med historien om Noak och arken, syndafloden och Adam och Eva...och så Gud, förstås, vilken finns med igenom hela boken. Själv betraktar jag mig som religiös och tror således på många företeelser, bl.a. på att Gud finns...detta bevisas ju t.ex. av att han/hon har många boningshus utspridda över hela jorden, kyrkor, synagogor, moskéer och bönehus, och även otaliga rastplatser i form av offerplatser, och jag behöver bara gå utanför dörren där jag själv bor, för att se ett av Hans många hus, ett litet kapell på landsbygden i Sverige. Ämnet kan dock lätt bli svåröverskådligt och invecklat att tala om, eftersom vederbörande även har många namn...JHVH...Allah...Krishna... och många många andra... som sagt med tillhörande variationer i utseendet på boningshusen och även variationer i de respektive normsystemen... ty olika benämningar på den mänskliga tillvarons centrala mysterium medför också olika normer för vad som anses vara "rätt" respektive "fel", inom respektive tro-system, som jag har förstått det... nåväl.. för att anknyta till...

Knutbyfallet, ja...vilken härva...en "mental knut" kan det nog liknas vid, som mig veterligt ännu ingen riktigt lyckats med att "knyta upp", eftersom flera frågetecken runt själva bevisningen mot de två personer som dömts för mordet och mordförsöket ännu kvarstår. Att dessa frågetecken ska rätas ut av den i år verksamma "Gransknings-kommissionen" är väl tveksamt, eftersom den har i uppdrag att endast granska Quick-fallet...om frågetecknen någonsin kommer att rätas ut återstår att se, och fram tills dess att så sker förblir den mentala "Knutbyknuten" knuten, som jag ser det.


För att inför mig själv på något sätt hantera denna mentala knut, och göra den begriplig, så använder jag mig av de tankegångar vilka vuxit fram efter att jag läst Dan Josefssons bok "Mannen som slutade ljuga". Enligt dessa tankegångar kan alltså en tredje dimension ibland fogas till två ursprungliga varandra motsvarande dimensioner, med påföljd att ett eventuellt "låst läge" kan låsas upp, och nyfikenhetens mentala energi återigen kan flöda fritt i obehindrade tankebanor. Denna "tredje dimension" i knutbyknutens fall, tar sig då för mig formen av att istället för att försöka knyta upp den sammantrasslade "Christian Theology Knot" så som den kan framställas här på bilden intill t.ex., så väljer jag istället att uppmärksamma de två ingående trådarna vilka jag anser utgör själva "knutbyknuten", och ord för ord dra ut dem och sedan hålla dem isär genom att infoga en tredje tråd emellan dem.

Således kan de två ursprungliga trådarna benämnas med åtskilliga varandra kompletterande benämningar, varav jag räknat upp några exempel tidigare...ett till exempel är Freud och Jung... vilka kan kompletteras med en tredje tråd... Griffin. Att ge sig in i Knutbyknuten och försöka lösa upp den med hjälp av huvudsakligen religiösa termer anser jag vara utsiktslöst, eftersom det är religiösa termer som orsakat knuten "in the first place"...t.ex. Pingstkyrkans normer att sex före äktenskapet är förbjudet...att lösa upp den med profant juridiska eller i Sverige vanligt förekommande professionellt psykologiska termer verkar ju heller inte ha fungerat speciellt bra hittills, varken i detta fall, eller somliga andra... att Freud´s tankegångar dessutom visat sig vara mer eller mindre destruktiva i sig, visar sig ju i Dan Josefsson´s bok, där han berättar om Margit Norell, hennes lärjungar och den freudianska psykoanalysens potential för att kunna framkalla "falska minnen". Carl Jung´s tankegångar är som jag ser det inte heller tillräckliga för att kunna "rå på" knutbyknuten, ty hade de varit det hade Rigmor Robert eller någon annan Jungianskt utbildad psykolog rett ut hela Knutbyhärvan för länge se´n. Varför både Freud´s och Jung´s  modeller av människans inre liv dessutom är otillräckliga för detta ändamål, förklaras av Joe Griffin och Ivan Tyrell i boken "Dreaming Reality", där de visar att Freud´s tolkning av drömmen "Irma´s injection" och Carl Jung´s tolkning av "The House Dream" faller ihop "som korthus" när de ställs inför en psykobiologisk tolkning av drömmarnas värld, vilken Griffin och Tyrell kallar "The Expectation Fulfilment Theory"...

De två ursprungliga trådarna i knuten kan även benämnas som en moderlig respektive faderlig tråd... vilka kan kompletteras med en tredje tråd, benämnd barnslig. Denna tredelning tycker jag verkar relevant, eftersom de flesta inblandade personerna i Knutbyhärvan är föräldrar, samt att kristen patriarkal terminologi gärna talar om Fadern och Sonen... eller Maria med Barnet. Denna uppdelning gör att Knutbyförsamlingen också kan särskiljas såsom varande en församling med ett huvudsakligen moderligt ledarskap, till skillnad från destruktiva församlingar ledda av manliga förgrundsgestalter, t.ex. Jim Jones, Stewart Trail eller David Koresh. Den psykologiska dynamiken inom knutbyförsamlingen bör följaktligen helst jämföras med destruktiva församlingar vidmakthållna med hjälp av ett i huvudsak moderligt beteende, emanerande från kvinnliga centralgestalter som t.ex. Mata Amritanandamayi eller Nirmala Srivastava.


  • Mata Amritanandanamayi kallas även Amma, och en bok skriven av en avhoppare beskriver denna rörelse som ett  Holy Hell, och en annan bok omtalar att fem dödsfall vilka misstänks vara mord inträffat runt den kvinnliga centralgestalten, vartill bl.a. hennes bror och även en annan släkting till henne räknas.
  •   Nirmala Srivastava har startat en rörelse som kallas Sahaja yoga, vilken av en del avhoppare beskrivs som en apokalyptisk kult. Andra exempel på kvinnligt styrda samfund finns här, här, här och här.



Toppstyrd pyramidstruktur
Den psykologiska dynamiken inom ett samfund med en kvinnlig moderlig centralfigur skiljer sig alltså, som jag ser det, från ett samfund styrt av en manlig faderlig förgrundsfigur såtillvida att ett faderligt styrt samfund kan liknas vid en formell toppstyrd pyramid-struktur. Denna synliga organisationsform finns t.ex. inom militären, polisen, de flesta patriarkala religioner och inom affärsvärlden.

Ett samfund som organiserar sig runt en kvinnlig centralfigur däremot, kan bättre beskrivas i termer av en cirkelrund måltavla, där normerna för vad som anses vara "rätt" eller "fel" emanerar från personen i centrum. Det värsta som kan hända en medlem i en sådan organisation är inte att befinna sig "längst ned" där alla kan "trampa" på vederbörande och kanske använda medlemmen som "dörrmatta", eller att bli "utkastad" ur samfundet (kanske från en "hög" position inom hierarkin, där "fallet" kan vara högt), utan det är istället att bli "utfrusen", utesluten eller som det heter på engelska, bli ett offer för "shunning". Med detta betraktelsesätt på den psykologiska dynamiken i Knutbyfallet, kan jag lättare kategorisera alla olika infallsvinklar som finns i media angående detta omdiskuterade rättsfall.

Centralstyrd informell känslostruktur
Denna förenklade tvådimensionella uppdelning av olikheterna mellan manliga organisationsmönster och kvinnliga dito, kan förvisso appliceras på en mängd olika företeelser inom t.ex. politik, samhällskunskap och/eller familjekonstellationer m.m., men utan att ta med en tredje dimension i resonemanget leder dessa två bilder oundvikligen till svart-vita förenklade kategoriseringar, som jag ser det. För att komplettera dessa två dimensioner med en tredje dimension, kan jag således tänka mig att måltavlan förses med ett urverk, och allteftersom visarna rör sig runt i cirkel, kan de vid sin yttre spets tänkas lämna ifrån sig ett spår av någonting...detta kan vara vad-som-helst...timvisaren kan t.ex. tänkas lägga ifrån sig en tegelstens-liknande struktur efter varje fullbordad timme, och på så vis bygga en allt högre skorsten, där måltavlan med tidsvisarna finns på toppen...

En annan variant är att minutvisaren kan tänkas fungera likt en 3D-skrivare och vid sin yttre spets avge en droppe varm plast en gång i minuten som sedan stelnar, och formar ett oändligt långt "plaströr"... sekundvisaren kan även den tänkas avge t.ex. en droppe vatten varje sekund...för att denna sista analogi skall fungera bör dock temperaturen vid sekundvisarens yttre spets antas vara iskall, så att vattnet fryser till en tunn fast hinna så fort det lämnat sekundvisaren, likt såpbubblorna i videon nedan... ett sådant tänkt efterlämnat spår från valfri visare vilket med tidens gång sakta byggs på, kan då forma den mentala bilden av ett rör som kontinuerligt byggs på från ena änden, vilket när det blivit tillräckligt långt, också mentalt kan visualiseras som en tråd...en tidstråd.


Om denna tidstråd tänkes sträcka sig längs en människas hela livslängd, kan jag även uppfatta den som ett slags "sugrör"...sett inifrån har tidstråden, eller "sugröret" då formen av ett rör och en ring...byggs röret dessutom på med föräldrarnas respektive rör, på så sätt att föräldrarnas båda tids-sugrör skärs upp på längden och sammanfogas till ett rör och därefter sätts ihop med barnets "tids-sugrör", så förlängs "tidsröret" med motsvarande längder...mor- och farföräldrarnas tids-sugrör kan även de "monteras på" detta tänkta rör på motsvarande sätt, o.s.v. ner genom generationerna, med påföljd att ett "släktrör sett inifrån" kan föreställas som en inre mental bild...


Betraktaren, eller vad som kan kallas "the observing self" kan då, inifrån röret sett, förflytta sig längre och längre neråt, inåt och bakåt i tiden inom den kända personliga, men oundvikligen också allt tilltagande glömda egna släkthistorien sedd "inifrån". Ju längre bakåt i historien och djupare inåt i själen betraktaren färdas i tanken, så verkar "toppen" eller "öppningen" på röret, där nuet, friheten, framtiden och stjärnhimlen syns, där urvisarna finns och röret kontinuerligt byggs på, minska och minska i storlek beroende av hur "långt" det för ögonblicket är i avstånd och tid räknat från "den inre betraktarens" position inuti röret till röröppningen... ungefär som hur den i dagsljuset mynnande öppningen av en brunn sedd nerifrån botten av brunnen tycks variera i storlek beroende av hur långt det är upp till ljuset...

Någonstans i tidens djup upphör dock kunskaperna, minnena och erfarenheterna av den egna släkthistorien sedd "inifrån", och endast okunnighetens kolsvarta mörker råder... huruvida detta mörker kan upplevas som att vistas i "the dark night of the soul" eller inte, vet jag inte...själv liknar jag det hellre vid mörkret som råder i "Dante´s Inferno", eftersom längst ned i detta underjordiska Inferno sitter, enligt Dante, Djävulen själv fastfrusen från midjan och nedåt i is, vilket jag tolkar som en beskrivning av det känslomässiga tillståndet kallat "the freeze-condition". När en människa utsätts för en övermäktig fara eller stress, reagerar hon nämligen på ett av tre sätt...antingen med kamp, eller så med flykt eller om dessa två sätt är uteslutna, medelst frysning...det faktum att det är den Onde själv som sitter fastfrusen längst ner i Dante´s beskrivning av underjorden, leder följaktligen min uppmärksamhet till tanken på att en upplevd men obearbetad dödsskräck kan resultera i ett "fryst" känslomässigt läge, vilket också som jag förstår det kan kallas för Post Traumatic Stress Disorder, PTSD, och att en sådan fastfrusen känsla av skräck skulle kunna beskrivas på detta sätt ...hur-som-helst, genom att låta uppmärksamheten, d.v.s. "det observerande självet" färdas upp mot ljuset igen längs insidan av röret till "kanten", och sedan sväva ut i den solbelysta stjärnbeströdda rymden därutanför, så kan tidstråden i hela dess längd även betraktas utifrån...

Med detta betraktelsesätt kan jag alltså även föreställa mig "tidstråden" som om jag såg den utifrån, med påföljd att historien med hjälp av föreställningsförmågan även kan ses som om den sträcker sig längre tillbaks i tiden än till Bibelns Adam och Eva, och den kristna skapelseberättelsen kan därmed sättas in i ett detaljrikare historiskt perspektiv än det som Bibeln erbjuder. Den moderligt centrerade psykologiska dynamiken hos bl.a. knutbyförsamlingens medlemmar kan därmed också placeras in i ett historiskt sammanhang, och begripas på så sätt att; Den glädjefyllda frihetsbejakande logiken i de yttre cirklarna av den cirkelformade moderliga modellen, såsom den kanske kan uppfattas av en tillfällig besökare vid någon av knutbyförsamlingens söndags-gudstjänster t.ex., eller av en kund vid församlingens spa-anläggning i Gränsta, sätter inte några andra moraliska gränser för en människa in mot "den inre cirkeln" inom församlingen, än dem jag som besökare antingen drar själv, eller dem jag så småningom, som medlem i föramlingen, får förklarade för mig av antingen de olika team-ledarna, någon av pastorerna eller så slutligen av den kvinnliga centralgestalten själv, Åsa Waldau. En av pastorerna, Peter Gembäck säger t.ex. i en intervju att knutbyförsamlingen bygger på "den fria viljan". Detta stämmer bra med mitt intryck av att upprätthållandet av flera av den patriarkala Bibeln´s "Tio Gud´s bud" inte huvudsakligen eftersträvas inom församlingen.

Mitt resonemang går således ut på, att en moderligt styrd kristen församling kan tänkas fungera på så sätt att manliga medlemmar tillåts att gradvis överskrida vissa gränser, och därmed närma sig den "innersta kärnan" mer och mer, medan kvinnliga medlemmar med omvänd logik förhindras att överskrida vissa psykologiska gränser, och kan därmed hållas på varierande avstånd från den innersta cirkeln. Dessa olika gränser kan i modellen representeras som linjerna mellan de olika fälten numrerade från ett till nio, och kan tänkas utgöras dels av eventuella formella krav på t.ex. medlemsavgifter, utbildning eller liknande, och ju närmre centrum en medlem kommer, så utgörs gränserna till en allt större del av restriktioner i den känslomässiga "närheten" till centralgestalten, vilka för kvinnliga medlemmar t.ex. kan utgöras av en acceptans av mannens dominans inom äktenskapet t.ex., eller att i olika sammanhang psykologiskt underordna sig centralgestalten Åsa Waldau´s uppfattning om vad som är "rätt" och "fel".


Ett annat sätt att åskådliggöra den cirkulära måltavlemodellens användbarhet för att begripa hur variationer i känslodjup inom de olika fälten kan upplevas olika av olika medlemmar beroende av i vilket fält de befinner sig, kan vara att likna känslor vid vatten. Genom att föreställa sig måltavlan som ringar på en vattenyta, kan en utomstående människa lätt få intrycket av att alla gränser inom knutbyförsamlingen är synliga som vågor på en vattenyta, och därmed att de inbördes relationerna inom församlingen är lättförklarliga, som t.ex. att Sara Svensson är en mörderska och att Helge Fossmo är en psykopat... vänder man istället modellen upp-och-ner, och föreställer sig att varje fält har olika långt ned till "fast mark under fötterna", d.v.s. verklighetskontakt, så kan gränserna mellan de olika fälten även åskådliggöras som inåtgående nedåtgående trappsteg vilka alla leder inåt mot allt djupare känslor...


När det gäller knutbyförsamlingen uppfattar jag att den psykologiska centralgestalten är Åsa Waldau, vilken i modellen ensam finns inom fält nr. nio, och det är endast hon som, ibland själv och ibland i samråd med någon av de allra närmaste medlemmarna, tolkar Bibeln och avgör var gränserna inom församlingen går, och hur de ska dras. Någon absolut sista logisk gräns kan, som jag ser det, inte skönjas inom knutbyförsamlingen, dels p.g.a. att mordet och mordförsöket mest troligt inträffade som en konsekvens av församlingens ännu idag rådande specifika och inkonsekventa normsystem, och dels p.g.a. att Åsa Waldau en gång i Tirsaprofetian manifesterat sitt "andliga bröllop" med kristendomens religiösa centralgestalt, Jesus Kristus, och därmed i egenskap av "drottning Tirsa" accepterat en särställning inom församlingen av gudomliga proportioner. "The Bull´s Eye", vilket vanligtvis återfinns i mitten av en vanlig verklig darttavla, motsvaras i den här modellen istället av den Helige Ande, så den förväntat påtagliga mittpunkten i en vanlig sekulär måltavla, motsvaras i den här modellen istället av dimridåerna mellan raderna i "Tirsa-profetian"...

Eftersom centralgestalten i modellens ring nr. nio dock fortfarande utgörs av en fysisk levande människa, med mänskliga naturgivna behov, så sätts därför gränserna gentemot de närmaste medlemmarna inom ring nr. åtta, samt de mer perifera medlemmarna längre ut från centrum, som en sammanblandning av den aktuella specifika skrift-tolkningen som råder inom församlingen, med den privata uppfattningen av gränserna omkring sin egen person som centralgestalten för tillfället upplever. Hur nära den gränsen går den egna integriteten, framgår av den på livstid internerade före detta pastorn i församlingen, Helge Fossmo´s svar på en fråga, där han bl.a. skriver; "Förutom att ge Åsa kärlek genom beröring, skulle jag också tala kärlek till henne, som då skulle vara Jesu ord till henne. Jag fick inte blanda ihop det med mina egna känslor, utan skulle bara kanalisera hans kärlek till henne". I den här intervjun beskriver Helge Fossmo mer utförligt sina erfarenheter som pastor i den aktuella frikyrkoförsamlingen.

Hur allt detta är möjligt, och att det är normala mänskliga psykologiska mekanismer som gör det möjligt, förklaras som jag ser det i boken "Human Givens: A new approach to emotional health and clear thinking".


torsdag 13 februari 2014

Skulden 4

Då så...har jag hittat ett "modernt" namn för vad som så här långt i efterhand kan beskriva Yngsjöfallets huvudperson Anna Månsdotter och hennes son Per Nilssons relation... Folie a deux... uppslaget hittade jag på FFI´s hemsida, och vad wikipedia skriver om detta tillstånd tycker jag stämmer ganska bra in på Anna Månsdotter och hennes son´s relation, så som den framstår i Yngve Lyttkens bok... på wikipedia står om folie a deux: "Namnet betyder "två personers vansinne" d.v.s. två personer delar samma vanföreställningar. Dessa personer har nära känslomässiga band, tillhör vanligen samma familj ----- I allmänhet är den ena personen "den primära patienten" som har en äkta psykos, och den andra personen har påverkats av sin dominerande, mer störda släkting.---- Om de störda personerna separeras kvarstår vanföreställningarna hos den som initialt var psykotisk, medan den andra personen kan bli symptomfri utan specifik behandling."
Den "primära patienten" skulle i Yngsjöfallet naturligtvis utgöras av Anna Månsdotter, och det faktum att Per Nilsson efter avtjänat straff var välkommen tillbaks till byn och omgivningarna där brottet begicks, talar som jag ser det också för att termen "folie a deux" passar för att beskriva Anna och Per´s relation. 

Frågan om huruvida Per och Anna verkligen "bedrev otukt" och hade ett "blodskamsförhållande", eller om de "endast" var invecklade i en folie a deux, d.v.s. ett psykologiskt nära förhållande dock utan fysisk sexuell kontakt, men med alla andra därmed förknippade säregenheter i känslor, tankar och beteenden, blir för mig intressant när jag jämför Yngsjöfallet med nutidens Knutby-fall... I mångas uppfattning är Knutby-fallet, liksom Yngsjömordet, tillfredställande löst i och med att den för mord dömda Sara Svensson liksom en gång Per Nilsson, avtjänat sitt relativt sett korta straff (för Sara Svensson i form av psykiatrisk vård), och att pastorn Helge Fossmo liksom en gång Anna Månsdotter, dömts till ett betydligt allvarligare straff, d.v.s. livstids fängelse, eller halshuggning som Anna Månsdotter på sin tid blev dömd till. Huruvida Yngsjömordet på sin tid blev utrett till grunden är det ju vid det här laget endast möjligt att spekulera om, men att det ännu finns ouppklarade frågor i Knutbydramat klargörs dock av journalisten Dick Sundevall och läkaren Rigmor Robert i kriminal- och rättsmagasinet Paragraf, där en av flera artiklar i ämnet bl.a. beskriver 22 punkter som friar Sara.

Med föregående resonemang i inläggen omkring "skulden"  kan jag alltså, som jag ser det, komma fram till att båda dessa domslut troligtvis blev delvis felaktiga, p.g.a. att ingen person inom rättsväsendet gick till grunden med och klarlade de fullständiga psykologiska orsakssambanden vilka legat till grund för morden. Detta är förståeligt mot bakgrunden av att det är fullt möjligt i det svenska språket att blanda ihop de båda begreppen "synd" (från fornsaxiska) och "skuld" (från germanska), en sammanblandning vilken ju Hanna Olsson f.ö. uttrycker i sin bok "Skulden", och även mot bakgrunden av att Sveriges rättsväsende alltsedan 1600-talet och fram tills helt nyligen i form av s.k. rättegångsgudstjänst vidmakthållit en sammanblandning mellan en patriarkal religiös lagtolkning och en alltmer vetenskapligt upplyst sekulariserad lagtolkning. Om däremot dessa båda begrepp "synd" och "skuld" särskiljs i tiden, med hjälp av en tänkt "tidstråd", längs vilken en synd gentemot ett gemensamt socialt normsystem per definition alltid uppträder före den därefter följande skulden, så blir kopplingen dem emellan mer begriplig. Detta innebär, som jag ser det, att det även går att inordna många därmed sammanhängande begrepp längs samma tidstråd, t.ex. uppträdandet i tiden av Hammurabis lagar, den senare gammaltestamentliga Mosaiska lagen och de ännu senare uppträdande nytestamentliga evangelierna, begrepp vilka på detta sätt kan sättas i relation till varandra på ett tidsmässigt och därmed psykologiskt sammanhängande sätt.


De "två regementen", t.ex. som Hanna Olsson talar om i boken "Skulden", Ordet och Svärdet, vilka f.ö. även Erik Dalfeldt nämner när han citerar ur en tingspredikan från 1984:" Luther sade att Gud styrde mänskligheten genom ett världsligt och ett andligt regemente, eller genom ett världsligt och ett andligt rike", kan då också inordnas längs samma "tidstråd", på så vis att "Svärdet" d.v.s. våldet rimligtvis kom före "Ordet", d.v.s. människans uttalade tanke. De två begreppen "Kyrka" och "Stat" kan även de separeras längs samma tidstråd, om det till dessa två dimensioner tillfogas en tredje benämnd "Vetenskap". Det "vetenskapliga tänkandet" kan således användas för att skapa en mental bild av en tänkt "tidstråd" som från nutid ringlar sig bakåt genom historien via det skrivna ordet till Bibelns begynnelse, och som med hjälp av olika vetenskapliga metoder sträcker sig ännu längre bakåt i tiden än vad Bibeln medger. Längs denna tänkta tidstråd uppstår således, som jag ser det, någon gång grunden till begreppet "Kyrka", d.v.s. en "gemensam tro". Denna gemensamma "tro" uppstår som en ring omkring den därföre redan existerande naturliga grunden till begreppet "Stat", d.v.s. en central "makt att bruka våld" ungefär vid tiden för primaternas utveckling. Makten att bruka våld vid jakt, försvar och revirhävdande besitter ju alla djur, medan en gemensam "tro" uppträder först hos de sociala primaterna. I och med att de sociala primaternas honor gradvis utvecklade omsorgen om sina egna barn genom vad Jeremy Griffith kallar Love-indoktrination (kärleks-indoktrinering), så började de som en följd av detta även att utveckla en social sammanhållning. Eftersom sönerna då som nu gärna tog denna själviska moderliga omsorg om hennes eget feminina genetiska arv för given, och misstolkade den så lades därmed grunden till vad som skulle utvecklas till begreppet "Kärlek", och även enligt Jeremy Griffith till begreppet altruism. Detta låter rimligt anser jag.


Upplevelsen av att det kan finnas "gudomliga krafter" i naturen uppkommer enligt ovanstående resonemang hos (för)människorna längs denna tidstråd först långt efter det att en social sammanhållning med våldet i centrum och en omgivande gemenskap i form av en altruistisk social sammanhållning uppstått... ännu längre fram längs tidstråden uppstår "Ordet", d.v.s. språklig kommunikation mellan människor, och det är först efter att denna färdighet inträtt som verbala imaginära begrepp som t.ex. "Gud" kan uttryckas i ord, och ännu långt senare i skrift...

Jeremy Griffith´s egen presentation av detta biologiska och sociala händelseförlopp är naturligtvis mycket mer detaljerat och instruktivt... han har skrivit flera böcker om det troliga utvecklingsförloppet...

The development of humanity
Detta betraktelsesätt av uppkomsten av olika mentala begrepp längs en tidslinje, är användbart när det kommer både till Yngsjömordet och även Knutbyfallet, tycker jag, eftersom det ger ett innehållsrikare perspektiv än Bibeln´s skapelseberättelse på den känslomässigt centrala roll som kvinnor ofta har i olika sociala sammanhang, roller som annars gärna skyms bakom den mer patriarkala föreställningsvärld inom vilken ett Kristet språkbruk vanligtvis rör sig. En religiöst patriarkal sammanblandning av begreppen "synd" och "skuld" hos allmänhet, åklagare och domare, kan således fördomsfullt ha antagit att Per Nilsson nog "måste" ha gjort sig skyldig till blodskam med sin mor, och som en följd av den fördomen genom upprepade förhör omedvetet påverkat Per och Anna att avge falska erkännanden, eftersom ingen psykologiskt sett djupare vetenskapligt förankrad tankegång omkring dessa känslor fanns att tillgå vid den tiden...inom rättsväsendet finns ingen sådan tankegång ännu idag, och därför kan också den före detta pastorn Åsa Waldau´s känslomässigt centrala roll i Knutby-fallet skymmas bakom ett kristet patriarkalt språkbruk inom rättsväsendet, vilket däremot utan problem tillåter att Helge Fossmo döms till livstids fängelse, trots att den objektiva bevisningen som presenteras i Magasinet Paragraf framhåller en mängd kvarstående frågetecken. 

Feminin altruism som social sammanhållande kraft i en grupp, kan som jag ser det enligt detta resonemang vara förutsättningen för, och i vissa fall även motsvarigheten till, maskulint uppbyggda sociala hierarkier, och kan ge Rigmor Robert´s mycket förnuftiga tankegångar angående Sara Svensson´s upplevda behov av Nåd en begriplig bakgrund med ett vidare perspektiv på människans psykologiska djup, än det rent bibliskt religiösa eller enbart det Jungianskt psyko-analytiska. En order uttalad av en högre rankad officer inom militären blir för det mesta åtlydd av den underlydande, och en motsvarande uttalad önskan inom en grupp sammanhållen genom feminin altruism kan tänkas beskrivas av en man så som Helge Fossmo gör: "...när Åsa Waldau sätter sig framför dig, tar dina händer och tittar dig bestämt djupt in i ögonen, så klarar ingen att stå emot.".
Även Sara Svensson har sagt att: "Åsa har bara gett kärlek", och om ordet "kärlek" byts ut mot begreppet "feminin altruism" enligt Jeremy Griffith´s tankegångar, så stämmer mitt ovanstående resonemang, som jag ser det. Det faktum att Åsa Waldau´s morfar var en framgångsrik predikant inom Pingströrelsen, går även det att inordna längs tidstråden, och kan måhända delvis ge stöd åt ovanstående resonemang, vilket inordnar allmänmänskliga psykologiska företeelser längs en tidslinje för att på så sätt göra dem mer begripliga än något annat system jag känner till.


Huruvida den juridiska skulden i Knutbyfallet någon gång hamnar där de kriminaltekniska bevisen säger att den rimligtvis borde höra hemma, beror som jag ser det av om de närmast inblandades moraliska skuld på ett rimligt sätt kan kopplas ihop med synderna inom Knutbyförsamlingen gentemot flera av den kristna normens bud, till att börja med t.ex. det femte och det sjätte enligt Luthersk tradition.