Nu har boken Prescription for the planet kommit, och jag har börjat läsa...innehållet så långt jag hittills läst, sätter in Sveriges nuvarande elektricitets-framställning i ett för mig helt nytt globalt framtids-perspektiv, där svenska aktuella företeelser som den pågående vindkrafts-utbyggnaden och det ännu inte byggda slutförvaret av använt kärnbränsle i Forsmark, sätts in i ett större sammanhang, se:
... boken tillhandahåller en hel mängd hänvisningar och internet-länkar vilket gör den mycket lärorik att läsa, och den erbjuder härmed i mitt tycke en samlad bild av en hållbar framtidsutveckling, där lösningar på flera andra aktuella problem kan passas in...t.ex. skövlingen av Borneo´s regnskogar, den skenande globala uppvärmningen, megastädernas luftföroreningar och avfallsproblem, riskerna för terror-attentat med kärnvapen, m.m., m.m. En bild i boken som belyser proportionerna i världens nuvarande energi-försörjning är hämtad från IEA ...
Grunden till hela boken är dock förståelsen av finessen med IFR-tekniken, och varför denna fjärde generationens kärnkraftverk är så mycket bättre än dagens avfalls-producerande kärnkraftverk...så långt jag begriper så låter upplägget bra...
1. Atomåldern inleds i slutet av förra seklet. Om detta finns mycket att läsa på internet, t.ex. här:
http://hem.passagen.se/stefan99/brunnen/vapen/noframes/borjan.htm
2. Under andra världskriget lärde sig forskare i USA att kontrollera kärnkraften, och den första fungerande kärnreaktorn byggdes för hand i Chicago 1942...den kallades Chicago Pile-1 (CP1) och om den finns att läsa här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Chicago_Pile-1
3. Utvecklingen av kärnkrafts-tekniken uppdelas därefter för enkelhetens skull i "generationer", där den första generationens kärnkraftverk allaredan har tagits ur bruk, och den andra generationen utgörs av de flesta idag fungerande reaktorerna vilka skapar det radioaktiva avfallet, däribland de 10 svenska som är i drift, t.ex. Forsmark 3 vilken togs i drift 1985..se:
http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnreaktor
4. Idag nybyggs den tredje generationens kärnkraftverk runtom i världen, t.ex. ABWR byggt 1996 i Japan och AP-1000 byggstart 2010 i Kina, vilka kännetecknas av att de endast utgör effektivare gen.2-reaktorer, vilka har en längre beräknad livslängd 60 år mot den tidigare generationens 40, och vilka fortfarande skapar radioaktivt avfall vilket måste slutförvaras...
http://en.wikipedia.org/wiki/Generation_III_reactor
5. Den fjärde generationens kärnkraftverk, IFR-reaktorer som t.ex. S-PRISM, se:
http://en.wikipedia.org/wiki/Integral_Fast_Reactor
utgör s.a.s. "lösningen" på en hel mängd problem i.o.m. att de kan använda det höggradigt radioaktiva avfallet från de äldre kärnkraftverken som bränsle, själva producerar små mängder avfall och därmed inte behöver några riskfyllda slutförvar...de kan också använda gamla atombomber och kärnstridsspetsar som bränsle...om detta finns att läsa här:
http://natgeo.se/vetenskap/energi/karnavfall-som-ny-energikalla
Så...denna bok erbjuder hopp om framtiden, och jag fortsätter läsa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar