Polyfenoler

Polyfenoler... vad är det?

Bensenring

Om man utgår från grunden så härstammar prefixet "Poly-" ifrån klassisk grekiska (polús, "många, mycket"), vilket i sig härstammar ifrån proto-indoeuropeiskan (polh ús, "mycket, många"), så prefixet "poly" är alltså ganska gammalt och betyder att det finns "många" av någonting, i det här fallet många fenoler.

Fenol

Fenol i sin tur är namnet på en liten ringformig kemisk förening med en eller flera anslutna OH-grupper som ser ut som små handtag...kort sagt  en aromatisk bensenring med en eller flera tillhörande hydroxi-grupper, alltså... det extraherades redan 1650 av den tyske kemisten Johan Rudolph Glauber (han som Glaubersalt uppkallats efter), genom kondensation av ångor från upphettad stenkolstjära, senare även av den tyske kemisten Ferdinand Runge som 1834 kallade
fraktionen för "karbolsyra".

Förenklad strukturformel för fenol

Namnet fenol myntades först år 1841 av den franske kemisten Charles Frederic Gerhardt, vilket är inspirerat av grekiskans phanein = lysa, visa, och har efterledet -ol, som också ges till alkoholer p.g.a. den anslutna OH-gruppen, och 1847 började den brittiske kemisten Frederick Crace Calvert att tillverka karbolsyra i industriell skala. Fenol är liksom alkohol också vattenlösligt och t.o.m. lättlösligare i vatten än alkohol, och vattenlösningen av fenol kallas fortfarande för Karbolsyra.

Listers ångspray-apparat för karbolsyra

Under det tidiga 1800-talet dominerade Miasma-teorin i Europa, och bl.a. Kolera härjade fritt... engelsmannen John Snow påvisade då år 1854 att förorenat dricksvatten var en bidragande orsak, och sedermera användes karbolsyra till en massa olika ändamål, bland annat som en ingridiens i "McDougalls Powder" patenterat samma år, 1854, vilket var ett desinfektionsmedel avsett för djurstallar, gödsel och avlopp, och 1867 beskrev den Skotske kirurgen Joseph Lister karbolsyra som ett lämpligt antiseptiskt rengöringsmedel vid operationer.

Den brittiske dermatologen William Tilbury Fox beskrev 1871 karbolsyrans användning för behandling av olika slags hudåkommor via s.k. "kemisk peeling", och år 1892 avgjordes ett inom avtalsrätten prejudicerande rättsfall i England, "Carlill vs. Carbolic Smoke Ball Co." där ett företag via tidnings-annonser sålde rörförsedda gummiblåsor fyllda med karbolsyra avsedda för att genom näsan inhalera karbolsyra för att kunden på så sätt skulle undvika att bli smittad under den stora influensa-pandemin 1889-1892, den som i Sverige gick under namnet "Ryska snuvan"......två år senare, 1894 började den brittiske tvålfabrikanten och företaget Unilever's grundare, William Lever att också sälja Karboltvål...

Antracen

Naftalen

Fram till 1915 var det främst genom destillation av stenkolstjära som karbolsyra kunde erhållas, men då lyckades den tyske kemisten Friedrich Raschig framställa fenol via The Raschig-Hooker process. En av skillnaderna mellan stenkolstjära och trätjära är just att stenkolstjära till övervägande del innehåller polycykliska aromatiska kolväten t.ex. naftalen (5-10 %) och antracen (5 %) samt en stor del fenol (5-10 %) , medan trätjära saknar dessa och till största delen istället innehåller metylerade monofenoler, som guaiacol (ung. 25 %), creosol (ung. 35 %), cresol (ung. 20 %), xylenol  och endast en mindre del fenol (ung. 5 %).

Stenkolstjärans urgamla och under lång tid sammanpressade organiska beståndsdelar anses dessutom generellt sett vara cancerframkallande, till skillnad från trätjärans yngre och lättare beståndsdelar, vilka istället länge använts inom medicinen. Redan Hippokrates beskrev t.ex. medicinsk användning av trätjära, och 1744 skrev den Irländske filosofen George Berkeley en bok om tjärvattnets förtjänster, en bok som även översattes till Svenska samma år; "Tjäruwatns Läkande Kraft. Klarligen förestäld af Doct Georg Berkley"., omtalad på sid. 115 här.

Så...fenol och andra metylerade monofenoler återfinns alltså naturligt både i stenkolstjära och trätjära, beroende på att dylika  kemiska molekyler tillverkas av både bakterier, svampar, växter och djur... samt utsöndras i djurens och människornas urin... och nu börjar således resonemanget närma sig 1900-talet och dess mer nyanserade syn på den myriad kemiska ämnen som kallas monofenoler, bisfenoler och polyfenoler...

Bisfenoler kallas alltså alla de kemiska molekyler som innehåller två sammansatta fenolringar, till exempel det numera ökända bisfenol A... och polyfenoler kallas alla de ämnen som har fler än två sammansatta fenolringar t.ex. Tannin, och där utvidgar sig således ämnet ut i nästintill oöverskådlighet, eftersom dagens uppföljare till 1800-talets varumärken "McDougalls powder", "Lifebuoy soap" och "Saunders carbolic toothpaste" o.s.v. idag kallas Salvestrol, Pycnogenol och måhända "Taura natural ingridients" eller "Frutarom functional food ingridients"... eller varför inte "Kari's barrträdsextraktdryck"... om detta har jag dessutom skrivit tidigare...

...så att polyfenoler är ett omfattande ämnesområde visas t.ex. av att det idag finns ett antal årligen återkommande sammankomster av forskare och industriföreträdare som är intresserade av polyfenoler, till exempel "International Society of Antioxidants in Nutrition and Health", ISANH, och "Groupe Polyphenols"... Så...för att återgå till den inledande frågan...Polyfenoler... vad är det? ...svaret är att det finns ett ganska koncist och kortfattat svar på frågan i en artikel av Stéphane Quideau, kallad "Why bother with polyphenols?"
Citat;
"The term “polyphenol” should be used to define compounds exclusively derived from the shikimate/phenylpropanoid and/or the polyketide pathway, featuring more than one phenolic unit and deprived of nitrogen-based functions.", slut citat.

...så...där finns alltså svaret på frågan om vad polyfenoler är! 

För övrigt verkar det finnas nya och spännande polyfenoler, typ "inonoblins" och "phelligridins" att inmundiga i en kopp välbryggt Chaga-té också...

Sprängticka på björk

Nya intryck

Nya intryck kan ju förvisso vara vad som helst... för mig har det senaste nya intrycket i alla fall varit omfattningen av den påverkan som husdjurshållningen numera har fått på hela planetens ekosystem, efter att ännu endast ha sett delar av filmen "Cowspiracy"...

Ytterligare en film som belyser samma frågeställningar handlar om den ökande odlingen av sojabönor i SydAmerika... filmen heter Killerbean, och har gjorts av ett filmkollektiv i Sverige kallat Råfilm.

Medicinens alternativa föregångare...

Att leva är nödvändigt när man väl blivit född... ibland är det roligt, och ibland är det tråkigt, ibland är det enkelt, och andra gånger är det svårt... vissa saker är t.o.m. så svåra att göra att man måste gå i skola för att lära sig hur man gör dem...och när man väl lärt sig hur man gör är det ju ingen konst längre, utan man gör det man lärt sig och kan, samtidigt som man ser sig om efter något nytt att lära sig att göra... men om man gör nya saker själv så gör man misstag... de misstagen lär man sig förhoppningsvis något av, t.ex. att inte göra om samma misstag en gång till, och så håller det på... människor lär sig alla möjliga färdigheter, men gör också misstag... som dessa:

9 tiny mistakes

10 worst mistakes

25 headscratching mistakes

Det finns hur många exempel som helst på misstag som fått omedelbara konsekvenser... och så finns det exempel på andra misstag vars konsekvenser tar lite längre tid på sig för att bli uppenbara... en lång lista på ett antal föregångare som påvisat samtidens medicinska misstag och gjort dem synliga har sammanställts och publicerats i tre böcker på nätet av Dr. Hugh Riordan, böcker vilka finns att ladda ner gratis från The Riordan Clinic's hemsida i USA...

Medical Maverick's, volume one

Medical Maverick's, volume two

Medical Maverick's, volume three

På hemsidan finns ännu fler böcker än dessa tre att ladda ner... dessa böcker kan med fördel läsas samtidigt som man kontemplerar Erik Enby's öden och äventyr på den medicinska scenen här hemma i Sverige...

World Transformation Movement

Jeremy Griffith och the World Transformation Movement har identifierat ett nytt utvecklingshistoriskt ramverk inom vilket det går att utskilja specifika biologiska faktorer vilka ligger till grund för dagens mänsklighet och dess olika utmaningar... för de av oss som läst och satt sig in i Jeremy Griffith's tankegångar bör det därför inte vara någon nyhet att begrepp som "kärleksindoktrinering", "utvecklingsmässigt dödläge" och  "genetisk kontra nervbaserad inlärning" i framtiden kommer att diskuteras mer och mer, men däremot är det nog färre av oss som tänkt på och insett att oavsett hur genomarbetat och biologiskt välgrundat hans resonemang än är, så har World Transformation Movement ändå inte anammat det första dödläget som inträffade långt innan livet på jorden tog fart, nämligen det universella utvecklingshistoriska dödläget som uppnåddes då det periodiska systemets grundämnen skapades inuti stjärnorna... deras resonemang grundar sig på endast TVÅ dödlägen, eller återvägsgränder vilka båda inträffade inom den geologiska tidsskalan här på jorden, så de har alltså inte utsträckt sitt annars mycket briljanta biologiska resonemang till att omfatta också de kemiska kärnreaktionerna som fortfarande sker ute i rymden...

Den brittiske astronomen Fred Hoyle som etablerade begreppet "nukleosyntes" kom nämligen fram till att järn är det mest stabila grundämnet som kan skapas genom gravitationens inverkan, och vid ökande gravitationellt tryck inuti stjärnor efter att järn bildats i deras centrum, så inträder en reaktionsexplosion och ett fritt neutronflöde... det inträffar med andra ord en supernovaexplosion... och i denna explosion skapas sedan alla de tyngre grundämnena...

Så, mot bakgrund av universums historiska tidsperspektiv från Big Bang och framåt, så inträffade således det första dödläget vid järnets tillkomst under grundämnenas uppbyggnad inuti stjärnor av varierande storlek, ett första dödläge som föregick det andra dödläget vid de komplexa molekylernas tillkomst här på jorden, när de inte längre kunde bli större p.g.a. att de föll isär under sin egen tyngd, och det tredje dödläget inträffade sedan vid den genetiska inlärningens oförmåga att vidareutvecklas, bl.a. eftersom kampen om honorna blev självdestruktiv, vilket resulterade i de sociala primaternas sociala samspelsutveckling... inalles alltså TRE dödlägen, återvägsgränder eller "impasses" som Jeremy Griffith och the World Transformation Movement kallar dem, inte två.... men eftersom man inte kan ändra andra, utan endast ändra på sig själv, så lär varken Jeremy Griffith eller WTM ändra på sina egna redan etablerade uppfattningar i frågan om huruvida utvecklingen mot allt större och mer sammansatta helheter har stagnerat i, anpassat sig till eller vidareutvecklats från TVÅ eller TRE återvägsgränder...

Just vid övergången av livet från vatten till land, vilket markeras med grön text i bilden ovan, så finns för övrigt "The Polyvagal Theory" förankrad, eftersom det är i skiftet mellan reptiler och däggdjur som dess resonemang angående hjärtats rytm förs... reptiler som t.ex. krokodiler kan bl.a. p.g.a. sin lägre kroppstemperatur sakta ner sina hjärtslag mycket längre än vad de varmblodiga däggdjuren kan...

Lite senare i utvecklingen på land, då däggdjuren övergick från att lägga ägg och vara växelvarma till att föda levande ungar och ha konstant kroppstemperatur, så finner ytterligare en teori sin grund, nämligen "Expectation Fulfilment Theory", vilken menar att alla däggdjur drömmer för att på så sätt kunna hantera den större mängd sinnesintryck som ett mer flexibelt varmblodigt levnadssätt medför...

Ännu lite senare i utvecklingen, efter den tredje återvägsgränden och längs den övre vågräta "primatlinjen" på bilden ovan så återfinns också Michael Crawford's "Waterfront Theory", a.k.a. 'aquatic ape hypothesis', vilken menar att människans förfäder utvecklade sina förhållandevis stora hjärnor genom att vistas vid strandkanten och i likhet med andra marina däggdjur vilka också utvecklat stora hjärnor, t.ex. delfiner, äta livsmedel företrädesvis från havet...

Vikten av Niacin

Det finns ju en hel massa att skriva blogginlägg om, och ett av de senaste infallen jag fått är att reagera på nyheten om att hamstrar uppenbarligen blir kannibaler om de inte får äta Niacin... d.v.s. vitamin B3... brist på vitamin B3 hos människor orsakar hudsjukdomen Pellagra, medan hamstrar uppenbarligen blir alldeles heltokiga när de saknar vitaminet, och börjar äta upp sina barn och sina syskon... enl. en studie av den franska forskaren Mathilde Tissier.

En annan infallsvinkel på maten som både människor och djur äter får man när man ser på bredvidstående film om  odlad fisk... en hel massa miljögifter finns i den bl.a. på grund av att pelletsen som den Norska odlade laxen utfordras med tillverkas av Östersjöfisk som redan ackumulerat många miljögifter i fettet, och att medlet ETOXIKIN dessutom tillsätts i pelletsen för att förhindra att detta fiskfett sedan härsknar när det väl ingår i pelletsen. Filmen diskuteras bl.a. här, och forskare som nämns i filmen som blivit av med sina jobb p.g.a. att de uppmärksammat detta är Claudette Bethune och Victoria Bohne. En forskare som också nämns men som dock fortfarande verkar ha kvar jobbet är Jerome Ruzzin, och filmen diskuteras även på denna hemsidan.