fredag 20 december 2019

Apatiska barn, kultursjukdom och TMO

Gellert Tamas
Efter att ha läst ännu ett par böcker, denna gången "De apatiska" och "Vägen tillbaka" så expanderar otvivelaktigt en dimension i tillvaron som man vanligtvis försöker begränsa... depression. Förvisso är ju världsläget konstant katastrofalt med krig i stora delar av världen, terrorattentat, flyktingströmmar och numer bidrar ju också den globala uppvärmningens effekter i form av isavsmältning, permafrostens upptining på norra halvklotet, koldioxidinlagring i och samtidig uppvärmning av haven, kraftigare stormar och större regnmängder och fler skogsbränder speciellt i Australien o.s.v., till denna kakafoni av deprimerande infallsvinklar på tillvaron... som om inte risken för att utveckla bristsjukdomar av olika slag vore nog, s.a.s...

Gryning vård
Hur som helst, man får väl glädjas åt det lilla man kan så gott det går, och försöka på sitt eget sätt att göra "det bästa av situationen" som man säger... och så länge man slipper oroa sig över uppehållstillstånd så har man ju all anledning att vara glad som en lärka, i alla fall efter att ha läst dessa båda böcker, vilka var och en på sitt sätt beskriver hur djupgående den mänskliga depressionen t.o.m. hos barn kan bli... bottenlös, verkar det... men existensen av och frågan om apatiska barn verkar även kompliceras av vanlig gammaldags familjedynamik, eftersom det nu enligt magasinet Filter dessutom verkar som att vissa barn tvingats av sina föräldrar att bli apatiska...vilket inte heller är så långsökt med tanke på att en del barn även blir mördade av sina egna familjemedlemmar genom s.k. hedersmord...

Till yttermera visso har ju även psykiatern Thomas Jackson skrivit två böcker i ämnet som jag också läst, ”Veritofobi” samt ”Copycatbarnen”, men p.g.a. ett flertal uppenbara grammatiska tillkortakommanden i dem, samt det faktum att den sistnämnda boken märkligt nog till största delen endast är en ordagrann kopia av den förstnämnda, så väger dessa båda böcker lätt i sammanhanget . Något tyngre väger dock hans medverkan i SwebbTV och dess konferenser, där Mikael Willgerts inledningsanförande för höstkonferensen 2019 c:a 13 min in inbegrep uppfattningen att flera av de apatiska barnen tvingats till sitt apatiska sängläge av sina föräldrar, och på så sätt förskaffat familjen uppehållstillstånd i Sverige. Det skall enligt Mikael Willgert även finnas exempel på att apatiska barn faktiskt dött, vilket jag inte läst någonstans förut!? Dr. Jackson citerade också vid den föregående vårkonferensen en artikel  från Johns Hopkins University school angående diagnosen ”epidemic hysteria”, vilken tillsammans med diagnosen ”malingering by proxy” skulle kunna förklara fenomenet med de apatiska barnen. 

Skolverket
Så ja, vad skall man säga? Man får väl försöka "sovra i informationsflödet" helt enkelt och försöka tänka på hur man själv skulle betett sig om man var i en utsatt flyktingsituation, och inse att livet inte är enkelt... Organisationen Rädda Barnen har dessutom i en broschyr angående "traumamedveten omsorg" försökt beskriva hur det kan komma sig att barn blir apatiska ö.h.t., och det visar sig enligt dem kunna vara ett allmänmänskligt fenomen som vem som helst under tillräckligt ogynnsamma omständigheter kan drabbas av... Dessvärre generaliserar de dock en aning för för mycket när de på sidan 13 försöker förklara vad som händer i hjärnan vid uppkomsten av ett trauma, och övergripande generaliseringar när det kommer till psykologisk förståelse av traumatiserade människors hantering av sina egna upplevelser, ja det verkar ju vara mer regel än undantag idag när flyktingar och deras apatiska barn diskuteras... simulerar barnen eller inte? Coachas och/eller tvingas de av sina föräldrar att spela apatiska eller inte? Frågorna kan snabbt hopa sig för den som är intresserad av ämnet, och svaren varierar uppenbarligen beroende av vem som frågar och vem som svarar.

Dock kan jag inte låta bli att reagera på texten på sidan 13 i broschyren som lyder såhär, citat:

"Vad händer i hjärnan vid trauma? 
Hjärnans medfödda alarmsystem har till uppgift att skydda individen mot faror för att säkra vår överlevnad. Alarmsystemet består av hjärnstrukturer som triggas igång när något upplevs som hotfullt. Det finns också nätverk och strukturer i hjärnan som har kapacitet att reglera ner alarmreaktionerna, och för att det ska kännas bra behöver vi vara i ett läge där alarmsystemet är i vila. Således har hjärnan ett alarmsystem och ett regleringssystem som är tätt sammanlänkade med varandra. Vissa hjärnstrukturer, som till exempel amygdala, hippocampus och prefrontala cortex, är särskilt känsliga för hotfulla situationer och potentiellt traumatiserande händelser. När vi utsätts för en situation där alarmsystemet triggas kommer olika steg initieras genom en samverkan mellan de olika hjärnstrukturerna. Amygdala identifierar en potentiell fara och signalerar till binjurarna att utsöndra stresshormon för att kroppen ska ställa in sig på att skydda sig mot det uppfattade hotet. Kroppens reaktion på alarmet kan handla om att försvara (fight), fly (flight) eller förstenas/spela död (freeze). Därefter informeras hippocampus, hjärnans erfarenhetsarkiv, som jämför läget med tidigare upplevelser och bildar en uppfattning om den nuvarande situationen. Lägesrapporten skickas vidare till prefrontala cortex, där ett mer medvetet resonemang förs för att avläsa och förstå situationen. Blir slutsatsen att situationen är farlig och hotfull upprätthålls alarmberedskapen. Om hjärnan istället drar slutsatsen att läget är lugnt skickas signaler till de stressaktiverande funktionerna att reglera ner sin reaktion på alarmet.", slut citat.


Understanding trauma responses
Läser man igenom denna text lite överskådligt så verkar det väl inte vara några större problem att anmärka på i den, men eftersom det ju är en ganska "officiell" text i sammanhanget s.a.s., där organisationen Rädda Barnens broschyr och tillhörande kursverksamhet riktar sig till en "Viktig Vuxen", som dessutom kanske likt mig läser broschyren på internet, så tänker jag att då kunde de väl passa på att också beskriva händelseförloppet lite mer psykologiskt stringent liksom, eller i alla fall såpass sammanhängande att en random intresserad läsare inte direkt hajar till inför bristen på rimligt sammanhängande förklaring till just de traumatiserade och apatiska barnens speciella belägenhet. Själva titeln på broschyren, "traumamedveten omsorg" antyder ju dessutom att broschyren förmedlar just det, en omtanke som baseras på traumamedvetenhet, men det textavsnittet visar i alla fall för mig att traumamedvetenheten enligt broschyrens beskrivning är ganska ytlig angående hur hjärnans mekanismer hänger ihop ... själv skulle jag hellre sett att de skrivit någonting i stil med nedanstående formulering, där just både oförmågan att handla i den avgörande stunden och den därmed sammanhängande senare oförmågan att verbalt kunna förmedla det genomlevda traumats omständigheter till omgivningen, får en mer begriplig koppling till det i broschyren beskrivna freezetillståndets säregenhet. Mina tillägg och ändringar är rödmarkerade:

Vad händer i hjärnan vid trauma?

Hjärnans medfödda alarmsystem har till uppgift att skydda individen mot faror för att säkra vår överlevnad. Alarmsystemet består av hjärnstrukturer som triggas igång när något upplevs som hotfullt (sympatiska nervsystemet). Det finns också nätverk och strukturer i hjärnan som har kapacitet att reglera ner alarmreaktionerna (parasympatiska nervsystemet), och för att det ska kännas bra behöver vi vara i ett läge där alarmsystemet är i vila (balans). Således har hjärnan ett alarmsystem och ett regleringssystem som är tätt sammanlänkade med varandra. Vissa hjärnstrukturer, som till exempel amygdala, hippocampus och prefrontala cortex, är särskilt känsliga för hotfulla situationer och potentiellt traumatiserande händelser. När vi utsätts för en situation där alarmsystemet triggas kommer olika steg initieras genom en samverkan mellan de olika hjärnstrukturerna. Amygdala identifierar en potentiell fara och signalerar via hypothalamus till bl.a. binjurarna att utsöndra stresshormon för att kroppen ska ställa in sig på att skydda sig mot det uppfattade hotet. Därefter informeras hippocampus, hjärnans erfarenhetsarkiv, som jämför läget med tidigare upplevelser och skapar en minnesbild av den nuvarande situationen. Kroppens reaktion på alarmet kan handla om att försvara sig (fight) eller fly (flight)... om hippocampus saknar relevant erfarenhet för situationen eller ingetdera av reaktionsalternativen är möjligt återstår endast det tredje alternativet, att förstenas/spela död (freeze). Lägesrapporten skickas i de första två fallen vidare till prefrontala cortex, där ett medvetet övervägande förs för att avläsa och förstå situationen. Blir slutsatsen att situationen är farlig och hotfull upprätthålls alarmberedskapen via HPA-axeln tills hotet är avvärjt genom antingen fight eller flight, och när hjärnbarken till sist drar slutsatsen att läget blivit lugnt skickas signaler tillbaks till amygdala och alla de stressaktiverande funktionerna att reglera ner sin reaktion på alarmet. Den upplevda faran från den stressframkallande situationen är därmed avvärjd och inget bestående trauma har uppstått. Om istället freeze-mekanismen aktiverats så kvarstår hotbilden i hippocampus och stresshormonpåslaget från amygdala som en sammanlänkad undermedveten känsla av konstant pågående fara, och den stressframkallande upplevelsen vidmakthålls som en traumatisk undermedveten minnesloop mellan hippocampus och amygdala eftersom erfarenhet av en liknande situation saknas i hippocampus och något medvetet regleringsskapande för situationen ännu inte etablerats mellan hjärnbarken och amygdala. Händelsen genomlevs följaktligen i ensamhet och vidmakthålls undermedvetet som en traumafylld loop mellan stresshormonpåslaget från amygdala och minnesbilden i hippocampus, ända tills de yttre omständigheterna blir så trygga att hjärnbarken vid något senare tillfälle tillsammans med någon vuxen medvetet kan föra ett regleringsskapande resonemang omkring händelsen, och prefrontala cortex därigenom kan dra slutsatsen att läget till sist blivit tillräckligt lugnt för att kunna skicka signaler till amygdala och de stressaktiverande funktionerna att reglera ner sin reaktion på alarmet. Därigenom har kontakt slutligen upprättats mellan prefrontala cortex, amygdala och minnesbilden av den traumatiska händelsen i hippocampus, vilket slutligen får traumat att upplösas och nedregleras till ett bearbetat minne av den genomlevda stressframkallande händelsen, vilken därefter kommer att ingå som ytterligare en erfarenhet i hjärnans erfarenhetsarkiv, hippocampus.

Denna text är ju förvisso en bra bit längre, men samtidigt är ju både trauma och uppgivenhetssyndrom komplexa företeelser vars underliggande hjärnmekanismer inte alltför enkelt låter sig beskrivas med ord utan att samtidigt också riskera att blanda ihop tidsmässigt annars åtskilda begrepp, vars logiska uppträdande i en begriplig inbördes relation till varandra gör traumat förståeligt och potentiellt åtkomligt för en utomstående "viktig vuxens" bemötande...

De apatiska barnens speciella belägenhet belyses också i en studie av 46 apatiska barn gjord mellan 2010-2018 av bl.a. Elisabeth Hultcrantz, där man liknar tillståndet vid katatoni, och ställer sig försiktigt positiva till behandling med benzodiazepiner i de värsta fallen...samma medicin som Thomas Quick blev hög av inne på Säters sjukhus, för övrigt!...dock tillhandahålls numer också ett jämförelsevis mer begripligt perspektiv av Karl Sallin, vilken i en utförlig artikel menar att det mest sannolikt rör sig om en kultursjukdom... Efter att ha läst den artikeln så verkar det för mig till slut rimligt att förklaringen till  de apatiska barnens tillstånd kan delas upp i tre delar... till en mycket liten del kan vissa fall således härröra från "malingering by proxy", vilket exemplifieras av t.ex. artikeln i magasinet Filter... likaledes härrör en större del fall med största sannolikhet från "stresshypotesen" d.v.s. en emotionell freezereaktion som enligt Rädda Barnens TMO-perspektiv ovan inte kunnat inpassas i något vuxet medvetet regleringsskapande sammanhang, utan därför har de barnen till slut givit upp inför sitt konstanta stresshormonpåslag...denna naturliga försvarsreaktion kan begripas mycket bättre om man läser på om t.ex. Stephen Porges Polyvagal Theory och en primitiv s.k. "emotional shutdown", där den utvecklingshistoriskt sett moderna myeliniserade delen av det autonoma nervsystemets vagusnerv som utgår från "nucleus ambiguus", det s.k. "Ventral Vagal Complex" (VVC), inte längre kan styras normalt hos de apatiska barnen, utan det är den äldre omyeliniserade delen som utgår från hjärnstammens "dorsal motor nucleus", och som följaktligen kallas "Dorsal Vagal Complex" (DVC), som har tagit över den autonoma regleringen av kroppen...

Men, den stora massan av apatiska barn i Sverige skulle då kanske kunna förklaras som något av en blandning av dessa båda ytterligheter och kunna ses som en slags kultursjukdom, så som Karl Sallin beskriver den...

måndag 9 september 2019

Borax och reumatism

Sveriges orättvisa artros-skola
Borax och reumatism...  hur hänger de ihop? Hänger de ens ihop, förresten, och vad är borax? Ja, det kan man ju börja fundera på, eftersom borax inte används så speciellt mycket till vardags här i landet längre, medan reumatismen ju både har varit och fortfarande är ganska vanligt förekommande, så till den milda grad att reumatismen genom åren har fått en hel massa olika benämningar... värk i lederna, reumatism, ledgångsreumatism, artrit, artros, reumatoid artrit och så vidare i en så lång rad att hemsidan reumatikerlinjen.se skriver angående reumatism att det idag finns minst 80 olika diagnoser på olika reumatiska åkommor... andra utländska källor hävdar att det finns fler än 200 olika diagnoser, och en ganska ny doktorsavhandling i ämnet "folkhälsovetenskap" av Aleksandra Turkiewicz vid Lunds universitet förutspår att åtminstone i Sverige kommer förekomsten av dessa diagnoser att öka, från att idag i genomsnitt drabba omkring var fjärde person i Sverige över 45 år, till att inom en ganska snar framtid komma att drabba omkring var tredje person över 45 år...från dagens 25% upp till till 33% alltså, så antalet operationer där utslitna leder byts ut mot konstgjorda leder i titan lär alltså öka i Sverige, så det är således inte heller konstigt att en "artros-skola" startats av BOA-registret... i Danmark räknar Giktföreningen med att c:a 13% d.v.s. var åttonde dansk medborgare har en reumatisk diagnos, medan siffran i Norge enligt Norsk Revmatikerforbund sägs vara 300 000 av Norges 5,3 miljoner invånare, d.v.s. c:a 6% av befolkningen. Svensk Reumatologisk Förening räknar upp några av de vanligaste reumatiska diagnoserna på sin hemsida, reumatikerförbundet söker svaret på reumatismens gåta bl.a. via reumatikerfonden och hamnar då ibland dessvärre i s.k. återvägsgränder, medan den internationella organisationen ILAR i sin tur sponsrar mer internationella projekt, angående s.k. RMD's.

Vällning
Borax då, vad är det? Ja, är man eller känner man en smed så vet man förmodligen att det är ett vitt pulver som kan strös på rödglödgat järn när man vill att oxiderna på ytan skall försvinna innan man väller ihop järnet, och denna funktion som flussmedel har det också vid hårdlödning, silver- och guldsmide m.m., medan de av oss som besökt USA eller Australien och behövt tvätta sina kläder, kanske vet att man där ofta använder borax som tvättmedel... Mängder av andra användningsområden för det vita pulver som här i västerlandet (alltsedan dess införsel under det Indiska namnet Tincal från Indien via Aden i det dåvarande drottningen av Saba's Jemen och de arabiska handelsmännens kamelkaravaner genom Mecka och Petra till Jerusalem och Egypten på 700-talet) kallas borax efter arabiskans ord för vit, "buraq", finns också, t.ex. som insektsdödande medelgödningsmedel, ingridiens i värmetåligt glas m.m. vilket bl.a. denna sidan beskriver..

Dagbrott för borax i Kalifornien, USA.
Nåväl, smide, tvättmedel och folksjukdomen reumatism, då? Hur hänger de ihop? Jo, för att begripa det så bör man betänka att det är grundämnet bor som är den verksamma substansen i det naturliga mineralsalt som borax är...grundämnet bor finns det mer eller mindre av överallt i naturen, där det gärna förenar sig med syre till den vattenlösliga oxiden borsyra, såväl som till 238 andra mineralbildande s.k. borater av vilka borax är ett exempel på, så grundämnet bor har alltså ända sedan jordens begynnelse alltid funnits löst i havsvattnet... Detta visar sig bl.a. fortfarande i det faktum att just bor är ganska svårt att avskilja när man avsaltar havsvatten, så på ställen i världen där man idag använder mycket avsaltat havsvatten, som t.ex. Kuwait, så blir detta fenomen uppenbart.

Is boron a prebiotic element?
Grundämnet bor ingår dessutom i den inom växtriket allmänt förekommande pektinmolekylen RG-II (rhamnogalacturonan II), vilken anses vara den mest komplexa växtpolysackariden som existerar här på jorden. Mindre uppenbart är dock att olika länders myndigheter också har olika syn på hur mycket bor som idag bör vara tillåtet i respektive lands dricksvatten, så därför varierar också målen för vilken koncentration av bor olika länder strävar efter att vidmakthålla i sin egen befolknings vattenförsörjning.

Att en viss mängd bor i vanligt sötvatten är bra och nyttigt för livets utveckling känner dock många kommersiella aktörer av olika slag numer väl till, eftersom bor idag ingår i många gödningsämnen som används vid odling av t.ex. oliver, mandlar, pistagenötter, hasselnötter, jordnötter, äpplen, päron, mango och många andra avsalugrödor för att förebygga borbristsjukdomar som t.ex. hjärtröta och pricksjuka (på engelska kallad "corking disorder). Hela 132 olika grödor i fler än 80 olika länder har under de senaste 60 åren befunnits lida av borbrist. Även svenska skogsbolag tillsätter regelmässigt bor till skogsgödningsämnen som sprids över svenska skogar, eftersom skandinavien är ganska fattigt på just bor. Även växtnäringslösningen Blomstra innehåller bor. För mycket bor är dock inte bra för växterna, så vid bevattning av känsliga växter som t.ex. citronträd är den övre lämpliga gränsen satt vid ung. 1 milligram./Liter, medan mer toleranta växter som t.ex. sockerbetor tål upp till c:a 3 mg./Liter. Exakt hur mycket bor som anses vara lämpligt i dricksvatten avsett för människor skiljer sig dock som sagt mellan olika länder, där Kanada tillåter 5 mg./L, Australien 4 mg./L, Sverige och EU har samma gränsvärde på 1 mg./L, medan WHO menar att 0,5 mg./L. bör eftersträvas. Havsvatten innehåller f.ö. i medeltal 4,6 mg./L. medan sötvatten i bäckar, åar och floder bara innehåller i medeltal omkring 0,01 mg./L.

Sockerrörsodling på Sri Lanka, där borbrist föreligger och ett
"College of Specialists in Rheumatology and Rehabilitation"
nyligen bildats.
Vissa länder har idag av historiska orsaker speciellt lite Bor tillgängligt i sin odlingsmark och sitt vatten, som t.ex. de sedan länge sockerrör-odlande länderna JamaicaMauritius och Fiji, medan andra länder av skilda orsaker har mycket högre nivåer av bor i sin odlingsmark, som t.ex. Cypern och Israel, vilket har undersökts av bl.a. det av EU finansierade BOREMED-projektet... dessa skillnader i tillgången till bor i den odlingsbara marken och i det lokala dricksvattnet leder enligt Dr. Rex E. Newnham samtidigt till att invånarna i de respektive länderna således över tid får i sig skiftande mängder bor i kosten...

Artros
...med konsekvensen att förekomsten av reumatiska sjukdomar hos de olika ländernas befolkningar samvarierar med tillgången till bor i kosten och dricksvattnet, d.v.s. de länder som har minst bor i mark och vatten som t.ex. Jamaica och Mauritius också har högst förekomst i världen av reumatiska åkommor, enligt Rex Nevnham upp till hos mellan 50 - 70% av befolkningen, och vice versa har länder med höga halter av bor i mark och vatten samtidigt mycket låg förekomst av reumatiska sjukdomar, t.ex. så har endast 0,5 % av Israels befolkning enligt Dr. Rex Newnham någon form av reumatisk åkomma. Sverige återfinns som sagt enligt Aleksandra Turkiewicz någonstans mitt emellan dessa ytterligheter med c:a 25 % av befolkningen som har någon form av diagnosticerad reumatisk åkomma, en siffra som alltså förutspås öka till c:a 30% inom de närmaste åren fram till år 2032. Den naturliga tillgången till bor i mark och vatten här i Sverige är alltså samtidigt liten, och dessutom tas bor numera aktivt bort från dricksvatten där det befinns överstiga det inom Sverige och EU gällande gränsvärdet på 1 mg./liter, som t.ex. i Åminne m.fl. platser på Gotland. Intressant i sammanhanget är för övrigt att alltsedan 1870-talet fram tills 1920-talet, och några år under andra världskriget, så användes borsyra allmänt som konserveringsmedel (E 284 och 285) i en lång rad livsmedel utan några problem.

Ngawha springs
Den moderna vetenskapliga forskningen inom området bor och hälsa visar sig, när man googlar det, till stor del vara gjord av personer som Forrest H. Nielsen, Curtiss D. Hunt, Rex E. NewnhamJames G. Penland, Mark F.  McCarty Curtis D. Eckhert, Ion Romulus Scorei m.fl. och den sammanfattas också utförligt av bl.a. Lara Pizzorno, Alexander G. Schauss och Walter Last. Denna forskning antyder kort sagt att en längre tids brist på bor orsakar reumatiska sjukdomar av olika slag, och att ett regelbundet tillskott av omkring 3 mg./dag i förebyggande syfte är försvarbart i ett långsiktigt hälsoperspektiv. EU menar att ett Dagligt Acceptabelt Intag (DAI) med en säkerhetsfaktor på 60 utgörs av 0.16 mg. bor/kg. kroppsvikt/dag, d.v.s. 0.16*75 kg.= 12 mg./dag. Vissa praktiserande läkare, t.ex. Jake Ames i Amerika förskriver dock mellan 12 och upp till 20 mg./dag för att behandla redan uppkomna sjukdomstillstånd. Att ett högre transdermalt intag av mineraler, bl.a. bor, dessutom kan vara verksamt vid redan utvecklad reumatisk sjukdom antyds för övrigt av förekomsten av olika hälsokällor där vissa källor har ett högt borinnehåll och sedan länge attraherat människor med olika sjukdomar, bl.a. reumatiska åkommor,

Några exempel på olika hälsokällor och deras respektive borinnehåll är;
Great Pagosa Hot Springs, Colorado USA,  1,8 mg. bor/L.
Larderello, Italien, 1 - 4 mg./L.
Saudárkrókur på norra Island, 4,5 mg. bor/L.
Therme Geinberg, Österrike, 9,8 mg. borsyra/L.
Ngawha på Nya Zeeland, 1150 mg. bor/L.

För övrigt angående just bor och reumatism så har det gjorts en hel del undersökningar av just bortillskott vid reumatiska sjukdomar, t.ex. en från 2016 som antyder att 6 mg, bor per dag intaget under två månader som antingen borax eller calciumfructoborat avsevärt förbättrade de relevanta blodvärdena... dessutom ingår bor som verksam substans i den sedan 2004 tillgängliga cancermedicinen Bortezomib, och forskning från år 2005 angående hur bor omsätts i människokroppen, antyder t.ex. att transportmolekylen CaBC1 är central i sammanhanget...

Själv intar jag följaktligen numer regelbundet boraxpulver utspätt i vatten i sådana proportioner att ett litet glas om da'n ger mig 3 mg. bor...

fortsättning följer...


torsdag 2 maj 2019

Den politiska blåsningen

Ytterligare en bok, denna gången om Olof Palme har jag nu läst...Claes Hedbergs "En oväntad vändning"...det är en mycket fascinerande och fortfarande aktuell berättelse som nu 33 år efter själva händelsen beskriver en helt ny synvinkel, en historia som också för tankarna till en helt annan bok jag läst tidigare... den boken handlar om händelser för mer än 270 år sedan vilka också utspelade sig i Stockholm på regeringsnivå, närmare bestämt om händelserna som lade grunden för  den svenska offentlighetsprincipen... Den boken heter "Vad hände egentligen: Dalaupproret 1743", och är skriven av släkt- och hembygdsforskaren Börje Sandén... Båda böckerna beskriver omvälvande skeenden i Sverige, och hur delar av Staten i landet Sverige kunde fungera både då på 1700-talet och fortfarande kan nu idag, och hur svårt det är för "vanligt folk" att förstå händelseutvecklingen just när den sker, därför att informationen som Staten tillhandahåller sina medborgare per definition vinklas till Statens fördel...

Karin Sennefelt benämner dåtidens samhällsklimat med termen "den politiska sjukan", och då på 1700talet var det "sekreta utskottet" i Stockholm som ställde till det för allmogen på olika sätt, medan idag är det "den inre kärnan" av den välbetalda politiska nomenklaturan i Stockholm som med hjälp av SÄPO styr och ställer efter de egna önskemålen, och de ovetande skattebetalande medborgarna/kunderna/brukarna får betala priset på olika sätt... under 1700talet slussades den svenska allmogen ut i krig mot Ryssland där ett stort antal soldater fick sätta livet till, bl.a. i slaget vid Villmanstrand, medan nu för tiden manipuleras medborgarna istället psykologiskt med hjälp av tekniker utarbetade av Sigmund Freuds systerson, "The Father of Spin" Edward Bernays, för att vidmakthålla status quo...


Så, därför framstår förklaringen av Palme"mordet" som Claes Hedberg ger uttryck för i nedanstående video som både logisk och rimlig, eftersom den ramar in alla annars motsägelsefulla detaljer i ett begripligt sammanhang...


Begrunda även:

https://www.youtube.com/watch?v=orc7ijwvMac

https://www.youtube.com/watch?v=ETrcRb0GQW8

https://vimeo.com/322652577