Börjar man läsa på lite om dessa bokstavsdiagnoser så verkar det alltså vara så med dem som med så mycket annat här i världen, att förståelsen av dem förändras beroende dels av hur forskningen om människokroppens funktioner fördjupas, och dels av hur omfattande kritik deras förespråkare kan försvara... i stort kan man väl säga att många av dessa bokstavsdiagnoser befinner sig i buffertzonen mellan skolmedicin och komplementärmedicin, ett gränsland där diagnosbeteckningarna skiftar medan motsättningarna kvarstår...
Det senaste jag läste om olika bokstavsdiagnoser var t.ex. att en psykiater i Stockholm, Harald Blomberg behandlar flera av dem med hjälp av Rytmisk Rörelseterapi, en behandlingsmetod som anses stimulera bättre samverkan mellan de olika delar av hjärnan vilkas problemskapande utveckling givit upphov till just de funktionsnedsättningar som de olika bokstavsdiagnoserna betecknar...
Att just hjärnan och hjärnans utveckling ligger i fokus för många bokstavsdiagnoser kan t.ex. ses i ljuset av en studie från 2015 där det bl.a. skrivs, citat:"Maternal PCOS increased the odds of ASD in the offspring by 59%, after adjustment for confounders", slut citat. Så, att en blivande mor har PolyCystiskt OvarieSyndrom under graviditeten ökar tydligen risken för att hennes barn skall utveckla Autism med 59%, om jag fattat det rätt...
Så, om alltså PCOS påverkar fosterutvecklingen så att risken för Autism hos barnet ökar, hur går då detta till? En forskare i USA, Erik Courchesne, som studerat hjärnvävnad hos barn vilka diagnosticerats med Autism och jämfört den med hjärnvävnad hos barn som utvecklats normalt och hur dessa skiljer sig åt, har visat med hjälp av både obduktioner på avlidna barn mellan 2-17 år och magnetröntgenbilder av barn mellan 1-4 år att barnen med Autism hade mer än 50% ökad tillväxt av nervceller i den främre delen av hjärnan. prefrontala cortex, och samtidigt mer än 15% ökad total vikt hos hjärnan jämfört med kontrollgruppen.
Vad som orsakade denna ökade tillväxt av nervceller och övervikten i hjärnorna hos barnen med Autism borde ju då rimligtvis delvis kunna tänkas bero på att blivande mödrar vars äggstockar har cystor under graviditeten insöndrar mer androgener än de borde, och när denna ökning av androgenhalten i moderns blod passerar moderkakan och når fostret i något av det centrala nervsystemets många kritiska utvecklingsskeden, så medför det alltså att fostrets nervceller då tillväxer mer än de borde, fram till mellan ungefär tre månader och ett år efter födelsen, då den "transienta kortikala subplatå-fasen" normalt avstannar. Om detta har den Nederländska professorn i neurologi Mijna Hadders-Algra skrivit i September 2018 här.
 |
| SP neuron=Sub Plate neuron bilden är från Mijna Hadders-Algra's artikel |
Hon beskriver dock inte hur dessa extra mängder androgener påverkar den växande nervvävnaden, blott att de mest troligt negativt påverkar organisationen av "the subplate", på svenska närmast "sub-platån"...(jag har inte hittat någon bättre svensk benämning)...även engelsmannen Simon Baron-Cohen bekräftar så sent som Augusti 2018 i en artikel att ökade mängder androgener i moderns blod ökar risken för Autism med 35 %... citat;"women with PCOS had 35% increased odds of having a first-born child with autism", slut citat. Han säger dock också att förekomsten av Autism hos mödrar med PCOS inte bör överdrivas, så kanhända är en ökad mängd androgener i den blivande moderns blod inte hela svaret på varför Autismspektrum-diagnoser existerar...
Tittar man således vidare efter andra orsaker till att bokstavsdiagnoserna förekommer, så kan man också hamna hos Michael Crawford på The Mother and Child Foundation i London... han anser bl.a. att fettsyran DHA (docosahexaenoic acid) är av fundamental betydelse för nervsystemets uppbyggnad, och att blivande mödrars brist på näringsämnen från den marina födoämneskedjan som t.ex. fettsyran DHA men även Jod, är av avgörande betydelse för fostrets bristande samordning av nervsystemet, vilket ju rimligtvis då också gäller under uppväxten och säkert fortsättningsvis under hela livet... så, att bokstavsdiagnoserna allihop betecknar diagnoser som har med nervsystemet i hjärnan att göra, samt att uttalad brist på Jod (och kanske samtidigt DHA?) hos blivande mödrar i extremfallet leder till grava utvecklingsstörningar och kretinism, gör ju att idén om att lindrigare jodbrist också kan leda till bl.a. PCOS, vilket en del läkare t.ex. Dr. Margarita Ochoa-Maya och Dr. Jeffrey Dach, numera anser, också kopplar ihop tanketrådarna till en lång sammanlänkad tankekedja...
Nervsystemet behöver alltså fettsyran DHA för sin uppbyggnad, sköldkörteln och flera andra organ behöver Jod, allvarlig brist på dessa ämnen under graviditeten leder bl.a. till kretinism, medan lättare brister möjligen leder till PCOS hos kvinnor och blivande mödrar, vilket i sig också ökar risken för att bokstavsdiagnoser uppkommer hos barnen... detta framkommer också i en annan studie gjord i Cardiff, England av bl. Dr. Aled Rees, vilken publicerades i Oktober 2017... i Sverige uppmärksammas sambandet mellan PCOS och Autism bl.a. av Kyriaki Kosidou...
Ännu en synvinkel på hur olika bokstavsdiagnoser kan tänkas hänga ihop, ges av Christopher Badcock och Bernard Crespi i deras "Imprinted Brain Theory". Denna teori motsägs inte av vad jag skrivit ovan, utan tillhandahåller istället en mycket balanserad teori som infogar samtliga bokstavsdiagnoser i en mycket bekväm, rimlig och nyskapande ram... den kan visualiseras som på bilden nedan, och Christopher Badcock beskriver den även översiktligt i videon nedan, samt den finns även beskriven i en lång rad artiklar i tidskriften Psychology Today
