Därmed tillgodosågs dock en del andra förslag till förbättringar som nämns i kapitlet, t.ex. att avstängdheten från yttervärlden upphörde, vilken tidigare inneburit bl.a. brevcensur och obefintliga besöksutrymmen, steriliseringarna upphörde, samt att disciplinstraffen, straffsprutorna och misshandeln upphörde. På det stora hela taget kanske det finns fog för att säga att individen i det demokratiskt styrda samhället har fått ta ett allt större personligt ansvar för sin egen psykiska hälsa sedan andra världskrigets slut, på gott och ont? Det "onda" kan väl kanske sägas vara att många mentalpatienter idag tydligen blir uteliggare och/eller tar livet av sig, eller själva begår mord medan det "goda" kan tänkas vara att lobotomeringarna och steriliseringarna mer eller mindre upphört...ECT fortsätter dock att ges än idag...det sista stora sinnessjukhuset i Sverige började byggas 1963 i Bollnäs med 600 vårdplatser och 1100 anställda, men de gamla stora sinnessjukhusen kan idag med fördel hellre beses på muséer...
- Långbro sinnessjukhus i södra Stockholm, 1909-1997.
- Säters sinnessjukhus i Dalarna, 1912-?
- S:a Gertruds sinnessjukhus i Västervik, 1912-1980-talet
- Ryhovs sinnessjukhus i Jönköping, 1934-1980-talet
- Västra Marks sjukhus utanför Örebro, 1931-1981
- Vipeholms sinnessjukhus utanför Lund, 1935-1982
Sett utifrån perspektivet att "ingenting är nytt under solen" så består ändå förmodligen de mänskliga tillkortakommandena, bristerna och svagheterna som låg till grund för alla dessa interneringar på de stora sinnessjukhusen för inte så länge sedan, medan det nya som ändå tillkommit i bl.a. Sverige nog kan sägas vara samhällets sätt att hantera dem på. De som förr blev inlåsta på institution får idag istället olika former av psykofarmaka, t.ex. neuroleptika, antidepressiva, litium, benzodiazepiner och centralstimulantia. Utskrivandet och användandet av dessa psykofarmaka har dock skjutit i höjden av olika orsaker, vilket genererar reaktioner...t.ex. av vetenskapsjournalisten Robert Whitaker angående ADHD-medicinering.. Numera finns det således vad jag förstår ett ökat antal hemlösa, arbetslösa samt drog- och läkemedelsmissbrukare, medan det samtidigt i och med tillkomsten och utbyggnaden av Internet finns en ny möjlighet för individen att själv söka information och lösningar på sina olika problem... ett av de mänskliga problemen som tidigare låg till grund för sinnessjukhusens existens, d.v.s. "sinnessjukdom" vilket i många fall gav upphov till förekomsten av "dårar", "vansinniga" och "idioter", kan alltså idag finna helt nya potentiella förklaringar när individen surfar runt på Internet... Jodbrist!
Således, när jag läser i en gammal upplaga av Nordisk familjebok på Internet, och slår upp ordet "Kretin", så står där att det betyder "stockdum person"... att kretinism dessutom förekommer i samband med struma betyder ju såklart inte att människor med struma är "stockdumma", men sambandet mellan en minskande mängd jod i maten/omgivningen och en minskande mental kapacitet med kretinism som den extrema yttringen går inte att ta miste på...i artikeln om "kretinism" sägs t.ex. om kretinen att "sinnesbeskaffenheten blir närmast lik den hos idioten"...i artikeln om "Struma" i samma bok står även att struma en gång kallades "Faluknöl", och tanken om att regelbundet gruvarbete under jord i en jodfattig trakt leder till jodbrist är väl inte så långsökt...
Hur-som-helst, talesättet att "ingenting är nytt under solen" gör sig än en gång påmint då jag läser vidare om kretinism, och ser att tillståndet uppenbarligen en gång framgångsrikt behandlades medelst "organterapi", d.v.s. med tillskott av fårsköldkörtel... denna behandlingsmetod verkar dock inte ha slagit igenom i medicinska kretsar riktigt än, eftersom den kanadensiske läkaren Dr. David Derry blev av med sin läkarlegitimation år 2002 efter att framgångsrikt ha förskrivit torkat sköldkörtelextrakt, "desiccated thyroid", till sina patienter med struma... i Sverige behandlas många människor med Levaxin alt. Euthyrox idag, enligt Landstinget i Kalmar län c:a 100 000 st., trots att jodiserat salt ändå konsumeras i för strumaförebyggande tillfredställande mängder.
Så, vart vill jag komma med detta inlägg? Ja, ingenstans, egentligen... annat än att göra en reflektion över Astrid Värings läsvärda bok om en inte alltför avlägsen tid då internering på stora hospital var en vanlig företeelse i samhället, och tillgången till information var begränsad för "vanligt folk"... idag finns Internet, och vad hittar vi där? Tjaa, struma och kretinism finns fortfarande i många delar av världen, t.ex. i Burma, jodiseringsprogram d.v.s. införande av statligt organiserad jodtillsättning av salt för folkhälsoändamål pågår fortfarande i FN:s regi, men många forskare hävdar ändå att jodbrist i I-länderna förekommer än idag...
Dit hör:
...så att självmedicinera i förebyggande syfte med en flaska Lugol´s Iodine inhandlad över Internet är nog ingen dålig affär...